Sanningens Ogonblick

Sanningens Ögonblick
Gud har i sitt Ord gett tillräckliga bevis för Bibelns gudomliga natur. De stora
sanningarna om återlösningen har tydligt framställts. Med hjälp av den helige Ande som har
utlovats alla som uppriktigt ber om den, kan varje enskild människa förstå den. Gud har gett
människorna en solid grund att bygga sin tro på.
Ändå kan människan med sitt begränsade intellekt inte helt fatta den Eviges planer och
avsikter. Vi kan aldrig utforska Guds väsen. Vi får inte i övermod försöka dra den slöja åt
sidan, som döljer hans höghet. Aposteln utbrister: ”Huru outgrundliga äro icke hans domar,
och huru outrannsakliga hans vägar!” — Rom. 11: 33. Vi kan förstå så mycket av hans sätt
att handla och av de bevekelsegrunder som leder honom, att vi kan upptäcka en obegränsad
kärlek och en oändlig makt. Vår Fader i himmelen ordnar allt i vishet och rättfärdighet. Vi
bör inte vara otillfredsställda eller visa misstroende mot honom utan böja oss i vördnad. Han
uppenbarar så mycket av sina avsikter som han ser är nyttigt för oss. Utöver detta måste vi
lita på den hand som är allsmäktig och på det sinne som är fyllt av kärlek.
Gud har gett oss tillräckligt med bevis för att vi skall kunna tro. Ändå kommer han
aldrig att ta bort varje förevändning för otro. Alla som söker efter krokar att hänga upp sina
tvivel på kommer att finna dem. Och de som vägrar att ta emot och lyda Guds ord, till dess
att varje invändning har avlägsnats och det inte längre finns någon möjlighet att tvivla,
kommer aldrig att finna ljuset.
Misstro mot Gud är det naturliga utslaget av ett sinne som inte är omvänt och som står
i fiendskap mot honom. Men tron inspireras av den helige Ande, och den måste ges näring,
om den skall växa. Ingen kan bli stark i tron utan allvarlig ansträngning. Otron styrks, när
den uppmuntras. Om människor i stället för att stanna vid de bevis som Gud har gett för att
underbygga deras tro och tillåter sig att tvivla och kritisera, finner de snart att tvivlen växer.
Men de som tvivlar på Guds löften och som inte litar på försäkringarna om hans nåd
vanhedrar honom. I stället för att föra andra till Kristus bidrar deras inflytande till att driva
dem bort. De är ofruktbara träd som breder ut sina mörka grenar vida omkring och
utestänger solens ljus för andra plantor, så att dessa vissnar och dör under deras kyliga
skugga. Sådana människors livsverk är ett ständigt vittne emot dem. De sår en tvivlets och
otrons säd och skörden kommer inte att utebli.
Det finns bara en väg att följa för dem som uppriktigt önskar att bli fria från tvivel. I
stället för att ställa sig tvivlande och kritiska inför det som de inte förstår, bör de ta vara på
det ljus som redan lyser över dem. Då skall de få större ljus. De måste utföra varje plikt som
de klart förstår. Då kommer de också att kunna förstå och utföra de andra plikter som de nu
tvivlar på.
372