Sanningens Ogonblick

Sanningens Ögonblick
protestanter har ansett att denna symbol är en framställning av påvedömet, som kom att äga
den makt, det säte och den myndighet, som en gång tillhörde det gamla romerska riket. Om
pantern står det: ”Det fick en mun sig given, som talade stora ord och vad hädiskt var. . .
Och det öppnade sin mun till att föra hädiskt tal mot Gud, till att häda hans namn och hans
tabernakel, och dem som bo i himmelen. Och det fick makt att föra krig mot de heliga och
att övervinna dem; och det fick makt över alla stammar och folk och tungomål och
folkslag.” Denna förutsägelse, som ganska exakt motsvarar beskrivningen av det lilla hornet
i Daniels sjunde kapitel, avser utan tvivel påvedömet.
”Och det fick makt att så göra under fyrtiotvå månader.” Och, säger profeten: ”Jag såg
ett av dess huvuden vara likasom sårat till döds.” Och han säger åter: ”Den som för andra
bort i fångenskap, han skall själv bliva bortförd i fångenskap, den som dräper andra med
svärd, han skall själv bliva dräpt med svärd.” Och de 42 månaderna är samma tid som ”en
tid och tider och en halv tid”, tre och ett halv år, eller 1.260 dagar i Daniels sjunde kapitel,
den tid under vilken påvedömet skulle förfölja Guds folk. Såsom nämnts i tidigare avsnitt
började denna tidsperiod, då påvedömet kom till makten år 538 e. Kr. och den tog slut år
1798. Under detta år togs påven tillfånga av de franska stridskrafterna. Påvemakten fick sitt
dödsår, och denna förutsägelse gick i uppfyllelse: ”Den som för andra bort i fångenskap, han
skal själv bliva bortförd i fångenskap.”
En annorlunda nation
Vid denna tidpunkt framställs en annan symbol. Profeten säger: ”Och jag såg ett annat
vilddjur stiga upp ur jorden; det hade två horn lika ett lamms.” — Upp. 13: 11. Djurets
utseende och beteende visar att den nation som det symboliserar, är annorlunda än de som
framställs genom tidigare symboler. De stora riken som härskat över jorden, framställdes för
Daniel som rovdjur som kom upp då ”himmelens fyra vindar stormade fram mot det stora
havet”. (Dan. 7: 2.) I Upp. 17:e kapitel förklarar en ängel att vatten representerar ”folk och
människoskaror och folkslag och tungomål”. (Upp 17:15.) Vindar är en symbol på krig.
Himmelens fyra vindar, som bröt fram övre det stora havet, är en bild på de fruktansvärda
erövrings- och revolutionskrig som nationerna har använt sig av för att tillkämpa sig
makten.
Men djuret med de två hornen liknade ett lamm som steg upp ur ”jorden”. I stället för
att omstörta andra riken för att själv komma till makten, måste den nation som här
framställs, uppträda på ett område som inte tidigare var i andras ägo, och växa upp gradvis
och fredligt. Denna makt skulle därför inte uppstå bland de tätt befolkade, kämpande rikena
i den gamla världen — detta oroliga hav av ”folk och människoskaror och folkslag”. Vi
måste söka längre västerut.
310