Sanningens Ogonblick
Historiens mysterium är inte helt mörkt, eftersom det är en slöja som endast delvis döljer den kreativa verksamheten och de andliga krafterna och driften av andliga lagar. Det är vanligt att säga att martyrernas blod är kyrkans frö, men det vi hävdar är helt enkelt att enskilda handlingar med andligt beslut bär social frukt ... För de stora kulturella förändringar och historiska revolutioner som avgör öden för nationerna eller en ålders karaktär är det kumulativa resultatet av ett antal andliga beslut ... tro och insikt, eller avslag och blindhet, hos individer. Ingen kan sätta fingret på den ultimata andliga handlingen som lutar balansen och får samhällets yttre ordning att ta en ny form ...
Historiens mysterium är inte helt mörkt, eftersom det är en slöja som endast delvis döljer den kreativa verksamheten och de andliga krafterna och driften av andliga lagar. Det är vanligt att säga att martyrernas blod är kyrkans frö, men det vi hävdar är helt enkelt att enskilda handlingar med andligt beslut bär social frukt ... För de stora kulturella förändringar och historiska revolutioner som avgör öden för nationerna eller en ålders karaktär är det kumulativa resultatet av ett antal andliga beslut ... tro och insikt, eller avslag och blindhet, hos individer. Ingen kan sätta fingret på den ultimata andliga handlingen som lutar balansen och får samhällets yttre ordning att ta en ny form ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Sanningens</strong> Ögonblick<br />
”Efter det att hugenotterna hade flytt, följde en tid av allmän nedgång i Frankrike.<br />
Blomstrande fabriksstäder förföll. Fruktbara marker blev åter öde. Andlig slöhet och<br />
moralisk tillbakagång följde efter en tid av ovanliga framsteg. Paris blev ett enda jättestort<br />
fattighus. Man räknar med att det vid början av revolutionen fanns 200.000 fattiga som<br />
krävde understöd ur konungens hand. Bara jesuiterna frodades i den förfallande nationen<br />
och härskade med ett fruktansvärt tyranni över kyrkor och skolor, fängelser och galärer.”<br />
Evangelium skulle ha skänkt Frankrike lösningen på de politiska och sociala problem som<br />
trotsat konungens, prästerskapets och lagstiftarnas klokhet och slutligen fört landet till<br />
anarki och ruin. Men under den romerska kyrkans dominans hade folket glömt Frälsarens<br />
undervisning om självuppoffring och osjälvisk kärlek. De undervisades inte längre om att<br />
visa självförnekelse för andras bästa. De rika tillrättavisades inte för att de förtryckte de<br />
fattiga. De fattiga fick ingen hjälp mot förtryck och nedvärdering. De rikas och mäktigas<br />
egoism blev mer och mer iögonenfallande och betungande. Under århundraden hade adelns<br />
girighet och lastbarhet resulterat i att bönderna blev till ytterlighet utplundrade. De rika<br />
gjorde orätt mot de fattiga. De fattiga hatade de rika.<br />
I många provinser ägdes bondgårdarna av adeln. Arbetarklassen ägde inte någonting.<br />
De var helt utlämnade åt godsägarnas nåd och måste böja sig för deras orimliga krav.<br />
Medelklassen och underklassen måste bära de bördor som både statens och kyrkans<br />
underhåll förde med sig. Både borgerliga myndigheter och prästerskapet lade runga skatter<br />
på dem. ”De adligas önskemål betraktades som den högsta lag. Bönderna kunde gärna svälta<br />
utan att deras förtryckare brydde sig om det. Folket tvingades vid varje tillfälle att ta hänsyn<br />
till godsägarens personliga intressen. Lantarbetarnas liv av aldrig upphörande arbete och<br />
misär, deras klagomål om de någonsin vågade klaga, behandlades med överlägset förakt.<br />
Domstolarna tog alltid mer hänsyn till en adelsman än till en bonde. Domarna tog ofta emot<br />
mutor. Varje infall från aristokratens sida hade lags giltighet på grund av den allmänna<br />
korruptionen. Av de skatter som de världsliga stormännen på ena sidan och prästerskapet på<br />
den andra pressade ut av befolkningen nådde inte ens hälften någonsin fram till den<br />
kungliga eller de biskopliga skattkamrarna. Resten ödslades bort på hejdlösa utsvävningar.<br />
Och de människor som på det sättet utplundrade sina medmänniskor betalade inte själva<br />
skatt. Enligt lag och sedvana var de berättigade till alla statens ämbeten. De privilegierade<br />
klasserna utgjorde 150.000 och för att dessa skulle bli tillgodosedda dömdes miljoner<br />
människor till ett hopplöst och förnedrande liv.” (Se ”Tillägg”.)<br />
Lyx och lastbarhet<br />
Vid hovet härskade lyx och lastbarhet. Mellan befolkning och härskare fanns ingen<br />
ömsesidig tillit. Allt vad regeringen företog sig betraktades med misstanke som någonting<br />
som gjordes på egoistisk beräkning. Den som satt på tronen över ett halvt århundrade före<br />
revolutionen var Ludvig XV. Till och med under dessa onda tider gjorde han sig känd som<br />
197
Change language