Sanningens Ogonblick

Sanningens Ögonblick
Kapitel 38—Ett Sista Erbjudande
Lögnen har bekämpat sanningen genom alla tider, men den största och sista
konfrontationen mellan dem ligger ännu i framtiden. Det är denna slutstrid som beskrivs i
Uppenbarelsebokens 13:e kapitel. De som då är trogna mot Bibelns sanningar kommer att
beskyllas för att vara fientliga mot lag och ordning i samhället.
”Därefter såg jag en annan ängel komma ned från himmelen; han hade stor makt, och jorden
upplystes av hans härlighet. Och han ropade med stark röst och sade: ’Fallet, fallet är det
Stora Babylon, det har blivit en boning för onda andar, ett tillhåll för alla slags orena andar
och ett tillhåll för alla slags orena och vederstyggliga fåglar.” ”Och jag hörde en annan röst
från himmelen säga: ’Dragen ut ifrån henne, I mitt folk, så att I icke gören eder delaktiga i
hennes synder och fån eder del av hennes plågor.” — Upp. 18: 1, 2, 4.
Denna bibeltext pekar fram mot en tid då budskapet om Babylons fall, såsom det
förkunnades av den andra ängeln i Upp. 14:8 skall upprepas. Då kommer också den
korruption att omtalas som har trängt in i de organisationer som utgör Babylon, sedan
budskapet först förkunnades. Ett fruktansvärt tillstånd inom den religiösa världen beskrivs
här. För varje gång sanningen förkastas, blir människornas sinnen mörkare och sinnena
hårdare till dess att de är helt förhärdade. Trots de varningar Gud har gett, fortsätter
människor att förkasta ett av de tio buden. Till slut förleds de till att förfölja dem som håller
det heligt. Kristus ringaktas genom att människor föraktar hans ord och bans folk. När
kyrkosamfunden godtar spiritualismens doktriner, avlägsnas varje restriktion som tidigare
vilat över det icke-omvända sinnet. Bekännelsen till religionen blir endast en kappa som
döljer den värsta orättfärdighet. Tron på uppenbarelser från andevärlden öppnar vägen för
förföriska andars och djävlars läror. De onda änglarnas inflytande i kyrkosamfunden blir
märkbart.
Om Babylons tillstånd vid den tidpunkt då det framställs i denna profetia, förklaras
det: ”Hennes synder räcka ända upp till himmelen, och Gud har kommit ihåg hennes
orättfärdiga gärningar.” — Upp. 18: 5. Hon har fyllt sina synders mått. Ödeläggelsen är på
väg att drabba henne. Men Gud har alltjämt ett folk i Babylon. Innan hans straffdomar
drabbar, skall dessa trogna tjänare kallas ut ifrån henne för att de inte skall bli ”delaktiga i
hennes synder och få del av hennes plågor”. Därför uppstår en rörelse med ett särskilt
budskap. Den har framställts genom bilden av en ängel som kommer ned från himmelen och
upplyser hela jorden med sin härlighet och som oförskräckt och med hög röst förkunnar
Babylons synder. Budskapet lyder: ”Dragen ut ifrån henne, I mitt folk!” Dessa varningar
utgör tillsammans med den tredje ängelns budskap, den sista varningen till jordens
inbyggare.
426