Sanningens Ogonblick

Sanningens Ögonblick
På varje sida av molnskyn finns vingar och under den finns levande hjul. Under der att
molnskyn stiger uppåt, ropar hjulen: ”Helig”, och under det att de rör sig ropar vingarna:
”Helig”. Hela änglaskaran som följer ropar: ”Helig, helig, helig är Herren Gud den
Allsmäktige.” De återlösta ropar: ”Halleluja!” under det att molnskyn lyfts mot det nya
Jerusalem.
Innan de går in i Guds stad, ger Frälsaren sina efterföljare segerns tecken, tilldelar dem
symbolerna på deras kungliga värdighet. I lysande kläder bildar de frälsta en fyrkant
omkring sin Konung. Hans majestätiska gestalt når högt över de återlösta och änglarna.
Hans ansikte strålar emot dem i innerlig kärlek. Hela den oräkneliga återlösta skaran har
sina blickar riktade mot honom. Alla ser hans härlighet. Hans utseende var en gång
”vanställt mer än andra människors, och hans gestalt oansenligare än andra människobarns”.
Med sin högra hand sätter Jesus härlighetens krona på segervinnarnas huvuden.
För var och en av dem finns en krona som bär dennes eget nya namn och inskriften
”Helgad åt Herren”. (Upp. 2: 17.) Var och en får också segerpalmen och en skinande harpa.
När så de ledande änglarna anger tonen, spelar alla på harpans strängar med utsökt
skicklighet. En ljuvlig musik i rika, melodiska toner väller fram. En obeskrivlig glädje
strömmar igenom varje sinne. Varje röst samlar sig i lovsång till ”honom som älskar oss och
som har löst oss från våra synder med sitt blod och gjort oss till ett konungadöme, till präster
åt sin Gud och Fader, honom tillhör äran och väldet i evigheternas evigheter”. (Upp 1: 5, 6.)
Genom de öppna portarna
Framför den återlösta skaran ligger den heliga staden. Jesus öppnar pärleportarna på
vid gavel och det folk som har följt sanningen går in igenom dem. Där ser de Guds paradis,
Adams hem innan han syndade. En röst som är härligare än någon musik som har ljudit för
dödliga människor, säger till dem: ”Er strid är slut.” ”Kommen, I min Faders välsignade,
och tagen i besittning det rike, som är tillrett åt eder från väldens begynnelse.”
Nu uppfylls Frälsarens bön för sina lärjungar: ”Jag vill, att där jag är, där skola ock de
som du har givit mig vara med mig.” ”Inför sin härlighet, ostraffliga, i fröjd”. (Jud. vers 24.)
Kristus presenterar för Fadern dem som han köpt med sitt blod och förklarar: ”Se här äro jag
och barnen som Gud har, givit mig.” ”Dem. . . som du har anförtrott åt mig” ”bevarade jag. .
. i ditt namn.” Vilket under av återlösande kärlek, vilken hänförande stund, när den oändlige
Fadern skall betrakta sin avbild, då han ser de återlösta. Syndens spår är avlägsnade, dess
fördärv utplånat, och människan är åter i harmoni med det gudomliga.
Med obeskrivlig kärlek välkomnar Jesus sina trogna att ta del av deras Herres glädje.
Frälsarens glädje är att han i sin härlighets rike ser dem som blivit frälsta genom hans
lidanden och förödmjukelse. De återlösta får del av denna glädje, när de bland de heliga ser
455