Sanningens Ogonblick

Sanningens Ögonblick
Jesu Kristi personliga övertagande av herradömet.” — Journal of the Rev. Joseph Wolff, sid.
398, 399.
Doktor Wolff reste i de mest ociviliserade länder utan skydd av någon europeisk
myndighet. Påfrestningarna var stora och farorna många. Han blev slagen och han fick
svälta. Han blev en gång såld som slav och tre gånger dömd till döden. Han blev jagad av
rövare och var nära att omkomma av törst. En gång blev han berövad allt han ägde och
måste gå flera hundra kilometer till fots genom bergen. Snön piskade honom i ansiktet och
hans bara fötter blev stela av att gå på den frusna marken.
När någon varnade Wolff för att gå bland vilda, fientliga stammar, svarade han att han
var ”försedd med vapen” — ”bön och nit för Kristus och förtröstan på hans hjälp”. ”I mitt
hjärta är jag utrustad med kärlek till Gud och till min nästa och Bibeln har jag i min hand.”
— W H D Adams: In Perils Oft, sid. 192. Vart han gick hade han Bibeln på hebreiska och
engelska med sig. Om en av sina senare resor säger han: ”Jag höll en öppen bibel i min
hand. Jag kände att min kraft låg i den boken och att dess styrka skulle hålla mig uppe.” —
Samma källa, sid. 201.
Så fortsatte han med sitt arbete till dess att budskapet om domen hade förkunnats inom
en stor del av den bebodda världen. Bland judar, turkar, perser, hinduer och många andra
folkslag och stammar förkunnade han Guds ord på dessa folks eget språk. Överallt
förkunnade han Messias’ ankomst och regering.
På sina resor i Bokhara fann han ett avlägset, isolerat folk som trodde på läran om
Herrens snara återkomst. Han säger att araberna i Jemen ”har en bok som de
kallar Seera som talar om Kristi återkomst och hans regering i härlighet. De väntar att stora
händelser skall inträffa år 1840”. — Jounal of the Rev Joseph Wolff, sid. 377. ”I Jemen
tillbringade jag sex dagar med rechabiterna. De dricker inte vin, planterar inte vingårdar, sår
inte säd, bor i tält och minns Jonadab, Rekabs son. Jag fann i deras sällskap Israels barn av
Dans stam. . . som tillsammans med Rekabs barn väntade på Messias’ snara ankomst på
himmelens skyar.” — Samma källa, s.389.
En liknande tro fann en annan missionär bland människor som bodde i Tartariet. En av
tartarernas präster frågade missionären när Kristus skulle komma tillbaka för andra
gången. Då missionären svarade att han inte visste det, blev prästen mycket förvånad över
en sådan okunnighet hos en som menade sig vara bibellärare. Han förklarade att han själv,
enligt profetiorna trodde, att Kristus skulle komma omkring år 1844.
Som ringar på vattnet
Redan 1826 började några i England att förkunna läran om Kristi andra ankomst. Men
rörelsen fick inte så fast form där som i Amerika. De lärde nämligen inte i allmänhet något
255