Sanningens Ogonblick

Sanningens Ögonblick
Eftersom de har fått del av Kristi rättfärdighet och deras karaktär visar sig överensstämma
med Guds lag, kommer deras synder att utplånas och de själva kommer att bli aktade
värdiga det eviga livet. Genom profeten Jesaja säger Herren: ”Jag, jag är den som utplånar
dina överträdelser för min egen skull, och dina synder kommer jag icke mer ihåg.” — Jes.
43: 25. Och Jesus sade: ”Den som vinner seger, han skall så bliva klädd i vita kläder, och
jag skall aldrig utplåna hans namn ur livets bok, utan kännas vid hans namn inför min Fader
och inför hans änglar.” ”Därför, var och en som bekänner mig inför människorna, honom
skall ock jag kännas vid inför min Fader, som är i himmelen. Men den som förnekar mig
inför människorna, honom skall ock jag förneka inför min Fader, som är i himmelen.” —
Upp. 3: 5; Matt. 10: 32, 33.
Människor väntar ofta med det djupaste intresse på avgöranden vid jordiska domstolar.
Men detta är endast en mycket svag bild av det intresse som kommer att väckas i himmelen,
när de namn som är införda i livets bok, kommer att tas upp för undersökning av hela
jordens domare. Den gudomlige medlaren beder om, att alla som har vunnit seger genom tro
på hans blod skall få förlåtelse för sina överträdelser och att de åter skall få ta sitt Eden-hem
i besittning och bli krönta som hans medarvingar till ”det forna herradömet.” Mika 4: 8.
Genom sina försök att förföra och fresta människorna hade Satan avsett att tillintetgöra
Guds avsikt med att skapa människan. Men nu beder Kristus om att denna avsikt skall
genomföras som om människan aldrig hade fallit i synd. Han beder om att hans folk inte
bara skall få förlåtelse och rättfärdiggörelse helt och fullt, utan också att de skall få del av
hans härlighet och få sitta med honom på hans tron.
Under det att Jesus vädjar för dem som har tagit emot hans nåd, anklagar Satan dem
inför Gud som överträdare. Den store bedragaren har försökt att leda dem in i skepticism, så
att de skulle förlora förtroendet för Gud och skilja sig från hans kärlek och överträda hans
lag. Nu pekar han på deras bristfälliga karaktär och påstår, att de har vanärat sin Återlösare,
därför att de inte liknar honom. Han pekar på alla de synder som han har frestat dem att
begå. Därför kräver han att de skall erkännas som hans undersåtar.
Jesus ursäktar inte deras synder utan hänvisar till deras ånger och tro och gör anspråk
på förlåtelse för dem. Han lyfter sina sargade händer upp inför Fadern och de heliga
änglarna och säger: Jag känner dem vid namn. Jag har dem upptecknade på mina händer.
”Det offer, som behagar Gud, är en förkrossad ande; ett förkrossat och bedrövat hjärta skall
du, Gud, icke förakta.” — Ps. 51: 19. Och till sitt folks åklagare förklarar han: ”Herren skall
näpsa dig, du Åklagare; ja, Herren skall näpsa dig, han som har utvalt Jerusalem. Är då icke
denne en brand, ryckt ur elden?” — Sak. 3: 2. Kristus kommer att klä sina trofasta i sin egen
rättfärdighet för att han skall kunna ”ställa fram församlingen inför sig i härlighet, utan fläck
och skrynka och annat sådant”. — Ef. 5: 27. Deras namn finns kvar inskrivna i livets bok.
342