Sanningens Ogonblick

Sanningens Ögonblick
Kapitel 25—USA inför framtiden
Bibelns allvarligaste varningar finns i Uppenbarelseboken, kapitel 13 och 14, och
gäller människans frälsning idag och varnar för att ta vilddjurets märke i den sista stora
krisen i världen. Vad är detta märke och hur kan vi undvika att ta det på oss? Detta är den
mest väsentliga frågan i dag, eftersom vi lever i den allra sista tiden. Många av världens
ledare inser att en stor, världsomfattande kris är mycket nära, men de står helt rådlösa inför
den.”Guds tempel i himmelen öppnades och hans förbundsark blev synlig i hans tempel.” —
Upp. 11: 19. Guds förbundsark finns i det allraheligaste, den andra avdelningen i
helgedomen. Då tjänsten pågick i den jordiska helgedomen som var ”en avbild och en
skugga av den himmelska”, öppnades denna avdelning bara på den stora försoningsdagen,
då helgedomen skulle renas. Meddelandet om att Guds tempel i himmelen öppnats och att
hans förbundsark hade blivit synlig, pekar därför fram till år 1844, då det allraheligaste i den
himmelska helgedomen öppnades och då Kristus gick in dit för att utföra sin avslutande
tjänst. De som i tro följde sin store överstepräst, då han började sin tjänst i det allraheligaste,
såg där hans förbundsark. Då de studerade helgedomsproblemen förstod de den förändring
som hade inträtt i Frälsarens tjänst. De förstod också att han nu utförde tjänst framför Guds
ark, där han med sitt blod vädjade för syndaren.
Arken i det jordiska tabernaklet innehöll de två stentavlor på vilka buden i Guds lag
hade skrivits. Arken var bara en förvaringsplats för lagens tavlor. Att de gudomliga buden
fanns där, gjorde att den betraktades som helig och av stort värde. Då Guds tempel i
himmelen öppnades, blev hans förbundsark synlig. Inne i det allraheligaste i himmelen hade
den gudomliga lagen sin heliga förvaringsplats, den lag som hade talats av Gud själv under
åskdunder på Sinai och som han med sitt eget finger hade skrivit på stentavlorna.
Guds lag i den himmelska helgedomen är det stora originalet. De bud som skrevs på
stentavlorna och som Moses återger i Moseböckerna, var en korrekt avskrift av denna. De
som kom fram till en förståelse av denna viktiga sak, kom också att förstå den gudomliga
lagens helighet och oföränderlighet. Som aldrig tidigare förstod de den stora betydelsen av
Frälsarens ord: ”Intill dess himmel och jord förgås, skall icke den minsta bokstav, icke en
enda prick av lagen förgås.” — Matt. 5: 18. Eftersom Guds lag är en uppenbarelse av hans
vilja, ett uttryck för hans väsen, måste den bestå för evigt som ett trofast vittne i skyn. (Ps.
89: 38.) Inte ett enda bud har upphävts, inte en bokstav eller en enda prick av lagen har
förändrats. Psalmisten säger: ”Evinnerligen, Herre, står ditt ord fast i himmelen.” — Ps.
119: 89. ”Oryggliga äro alla hans ordningar. De stå fasta för alltid och för evigt.” — Ps.
111: 7, 8.
I själva hjärtat av de tio buden finns det fjärde budet såsom det förkunnades: ”Tänk på
sabbatsdagen, så att du helgar den. Sex dagar skall du arbeta och förrätta alla dina sysslor;
306