Sanningens Ogonblick

Sanningens Ögonblick
planer och med skickliga manövrer, för krig mot Kristus för att hindra människor att bli
frälsta. Bland bekännande kristna, ja, t.o.m. bland dem som förkunnar evangelium, hör man
sällan Satan nämnas, med undantag för kanske något tillfälligt omnämnande ifrån
talarstolen. De förbiser bevisen på att han är i verksamhet och att han vinner framgång. De
ringaktar de många varningarna för hans list. De tycks ignorera själva hans existens.
Intrång på alla områden
Samtidigt som människorna är okunniga om hans verksamhet, är denne vakne fiende
hela tiden efter dem. Han blandar sig i alla hemmets angelägenheter. Han gör intrång på alla
gator i våra städer, i församlingarna, i riksdags- och regeringssammanträden och i
domstolarna. Han förvirrar, bedrar, förför och förgör vuxna och barn, både fysiskt och
mentalt, splittrar familjer och sår ut hat, strid, trätor och förleder till uppvigling och mord.
Den kristna världen tycks betrakta detta som en Guds skickelse och att det måste så vara.
Satan söker ständigt övervinna Guds folk genom att bryta ned de barriärer som skiljer
dem från världen. Det forntida Israel lockades till synd, då de gav sig in i förbjudna
förbindelser med hedningarna. Så blir också vår tids Israel vilsefört. ”Ty de otrognas sinnen
har denna tidsålders gud så förblindat, att de icke se det sken som utgår från evangelium om
Kristi, Guds egen avbilds, härlighet.” — 2 Kor. 4: 4. Alla som inte av hela sitt hjärta följer
Kristus är Satans tjänare. De som inte är omvända, älskar synden och har en benägenhet att
omhulda och ursäkta. Den omvända människan hatar synden och bjuder den bestämt
motstånd. När kristna föredrar de ogudaktigas och otroendes sällskap, utsätter de sig för
frestelse. Satan döljer sig för deras blickar och drar försåtligt sin bedrägliga slöja för deras
ögon. De inser inte att sådant sällskap avser att skada dem. Och under det att de hela tiden
efterliknar världen till karaktär, tal och handling, blir de mer och mer förblindade.
När församlingen följer världens seder blir den omvänd till världen, men den
omvänder aldrig världen till Kristus. En nära beröring med synden kommer ofrånkomligen
att medföra att den blir mindre frånstötande. De som föredrar att umgås med Satans tjänare,
mister snart all fruktan för dessa tjänares herre. När pliktens väg för oss in i prövningar,
såsom fallet var med Daniel vid konungens hov, kan vi vara säkra på att Gud skall bevara
oss. Men utsätter vi oss för frestelse kommer vi förr eller senare att falla.
Frestaren arbetar ofta med större framgång genom sådana som man minst misstänker
för att stå under hans makt. De som har begåvning och kunskap, blir beundrade och ärade,
som om dessa egenskaper skulle kunna uppväga kärlek till Gud eller skaffa en människa
förmåner inför Gud. Utbildning och begåvning är i sig själva gåvor från Gud, men när dessa
sätts i stället för kärleken till Gud och leder människan bort ifrån Gud i stället för att föra
henne närmare honom, blir de en förbannelse och en snara. Många menar att allt som ser ut
som hövlighet eller förfining, måste på ett eller annat sätt ha samband med Kristus. Men
359