18.09.2013 Views

Entreprenörskapets Vidunderliga Resa - Remneland, Björn

Entreprenörskapets Vidunderliga Resa - Remneland, Björn

Entreprenörskapets Vidunderliga Resa - Remneland, Björn

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

jämfört med exempelvis USA som hade 10 procent och Peru som hade hela<br />

40 procent). I Nuteks 2 årliga attitydundersökning kallad Entreprenörskapsbarometern,<br />

som riktar sig mot män och kvinnor mellan 18-30 år, framkommer<br />

det att 70 procent kan tänka sig att bli egenföretagare men endast 30<br />

procent skulle föredra det framför annan sysselsättning (Nutek, 2007). Det<br />

har också många gånger visat sig finnas en avog inställning bland redan etablerade<br />

småföretagare att expandera sina befintliga verksamheter<br />

(Davidsson, 1989; Wiklund, Davidsson, & Delmar, 2003).<br />

Att studera hur idéer förvandlas till innovationer och framväxande organisationer<br />

är av stor vikt för industrin såväl som för samhället generellt och att<br />

finna den där förtrollade formeln som ökar intensiteten och effektiviteten i<br />

innovationsprocessen och leder till automatisk entreprenöriell framgång är<br />

högt eftertraktat. Det är därför inte heller så konstigt att både akademisk<br />

forskning och populärkultur helst vill ge vägledning i hur entreprenörskap<br />

skall eller bör bedrivas.<br />

Kreativitet som förnyare och förstörare<br />

Kreativitet ses allt som oftast som ett recept för att skapa innovationer och<br />

ekonomisk tillväxt. Den österrikiske natinalekonomen Joseph Schumpeter<br />

poängterade samtidigt att kreativiteten också har en förstörande sida<br />

(Schumpeter, 1942) som bryter ner tidigare etablerade strukturer och föreställningar<br />

i takt med att nya möjligheter öppnas. Det kan därför finnas en<br />

inneboende motsättning mellan å ena sidan nytänkande och å andra sidan<br />

intern effektivitet. Ur detta perspektiv medför kreativiteten en balansproblematik<br />

för redan etablerade företag som befinner sig på en konkurrensutsatt<br />

marknad präglad av tidspress och resursoptimering. All typ av ifrågasättande<br />

ligger knappast heller i aktörernas intressen, särskilt då de avviker för mycket<br />

från rådande strategier och arbetssätt. Det finns sålunda incitament för att<br />

aktivt försöka påverka och styra kreativitetens riktning, både på företagsoch<br />

samhällsnivå.<br />

Sociologen Robert Merton (1959) teoretiserade om att kreativitet frodas i<br />

samhällen där gemensamma mål accepteras men de rådande institutionella<br />

medlen inte tas för givna. Men i takt med att omgivningen beskrivs som allt<br />

mer turbulent och komplex med innovationsprocesser som sträcker sig utanför<br />

de nystartade och etablerade företagens väggar i föränderliga nätverksstrukturer<br />

och maktrelationer försvåras möjligheterna till att skapa en sådan<br />

2 Nutek bildades 1991 och stod inledningsvis för Närings- och teknikutvecklingsverket. 2001<br />

ombildades verksamheten, bytte namn till Verket för Näringsutveckling och blev en statlig<br />

förvaltningsmyndighet för frågor rörande näringslivets tillväxt. Nutek hade 2007 omkring 200<br />

anställda i Stockholm, Östersund och Arjeplog.<br />

10

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!