Entreprenörskapets Vidunderliga Resa - Remneland, Björn

att poängtera att studien främst fokuserar på den retoriska nivån (det vill
säga prat om entreprenöriella handlingar) snarare än de direkta entreprenöriella
handlingarna i sig. Samtidigt har orden en förmåga att inte bara generera
retrospektiva beskrivningar utan faktiskt också leda entreprenörernas tankar
mot konkret aktion (Gartner, 1993).
För det tredje, slutligen, kan en naturlig och förstålig fundering från läsaren
omfatta graden av sanningsenlighet i de historier jag fått berättade för mig
och nu för vidare. Jag kan givetvis inte säkerställa att allt intervjumaterial
bygger på ”sanning” och ”verklighet”. Texterna har dubbelkontrollerats med
andra texter – tidigare intervjuer, andra personer, olika former av textdokument
– och om något känts oklart under samtalen har följdfrågor senare kunnat
ställas. Författaren håller dock med Czarniawska (2004a:49) om att intervjuerna
inte representerar något annat än just intervjuerna själva. Dessa
hålls under specifika tidpunkter och förutsättningar där meningsskapandet är
kontextuellt och lokalt. Informationen från samtalen bör inte ses som en
beskrivande avspegling av en annan verklighet utanför intervjun, utan snarare
en del av en i intervjumötena skapad berättelse – ett narrativ. Holstein och
Gubrium (1995:16) tar fasta på detta i vad de kallar ”den aktiva intervjun”
som en form av förståelsegenererande handling där respondenten tillsammans
med intervjuaren artikulerar och tolkar pågående strukturer, resurser
och handlingar, likt vad sociologen Harold Garfinkel (1976) kallar ”practical
reasoning”. Gemensamt byggs en berättelse upp där händelser vävs
samman i en eller flera intriger.
Disposition och upplägg
Avhandlingens disposition (utöver inledning och bilagor) skulle förenklat
kunna sägas innehålla två delar; en empirisk del där själva dramaberättelsen
återges i en mer eller mindre kronologisk narrativ form och en diskussionsdel
där återkommande teman från dramaberättelsen lyfts fram 12 .
Det empiriska dramat har tre akter och föregås av en kortare introduktion av
de scener som dessa två studiefall utspelar sig på; Västra Götalandsregionen
och Internet. I första akten får vi följa uppstarten av projektet Ökad Offertkraft
och dess omvandling till Kompetensarena Väst. Berättelsen sträcker sig
12 I övergripande drag skulle man kunna säga att den första delen tar ett mer beskrivande
(syntagmatiskt) förhållningssätt till empirin medan den andra delen tar ett mer analytiskt
(paradigmatiskt) angreppssätt och pekar på utvalda, återkommande händelser som centrala
teman (se även Polkinghorne, 1995). Utifrån tidsaspekten skulle man också kunna säga att
första delen är inspirerad av kronos tidslinje som relativt linjärt, mekaniskt och sekventiellt,
medan andra delen är mer baserad på kairos, det vill säga den kvalitativa aspekten av ”den
rätta tiden” (Czarniawska, 2004b). Samtliga delar innehåller dock givetvis inslag av både
syntagmatiska och paradigmatiska platser såväl som kronos och kairos tider.
24