Entreprenörskapets Vidunderliga Resa - Remneland, Björn

framför tyckte jag allt att skillnaderna i entreprenörernas arbetssätt gav nya
intressanta analysmöjligheter.
Under sommaren 2005 skrev jag en licentiatuppsats (Remneland, 2005) baserad
på den första fallstudien – Offertkraft/Kompetensarena Väst – och jag
valde medvetet att vänta med Idébanken.se till den framtida doktorsavhandlingen.
Licentiatuppsatsens fokus låg på projektledarnas involveringsarbete,
det vill säga hur de arbetade för att få andra aktörer att bli engagerade i Offertkraft-projektet.
Nog kändes det lite tidigt att lägga fram uppsatsen redan
då men på grund av olika anledningar valde jag ändå att göra det. I september
2004 blev den accepterad och jag kunde gå vidare i forskarstudierna.
Under vintern 2005 och våren 2006 började planeringsarbetet för doktorsavhandlingen.
Parallellt fortsatte jag att göra intervjuer och samla in dokumentation
från de båda studieobjekten. Jag läste också mer om innovationsarbete,
entreprenörskap och forskningsmetodik. I början av sommaren tog jag ett
drastiskt beslut; att helt enkelt byta forskningsansats för doktorsavhandlingen
jämfört med licentiatuppsatsen. Detta hade främst två huvudorsaker; två
doktorandkurser.
För det första deltog jag under våren 2006 i en kurs med professor Bruno
Latour, med fokus på teorier av den franske sociologen Gabriel Tarde. Kursen
var berikande samtidigt som jag allt mer insåg svårigheterna med att
använda Tardes (och Latours eget) angreppssätt på min i huvudsak intervjubaserade
och förståelseinriktade empiri. Visst hade jag även en mängd presentationsmaterial,
artiklar och andra dokument som säkert hade kunnat bygga
en bas för en SST-orienterad studie men det centrala och mest intressanta
i intervjumaterialet tyckte jag var de återkommande reflektionerna som entreprenörerna
själva gjorde kring sin vardag. Att skifta till ett mer tolkande
angreppssätt kändes därför nödvändigt.
Tidigare, under hösten 2005, hade jag gått en annan doktorandkurs om den
narrativa metodiken för professor Barbara Czarniawska. Det slog mig redan
då att detta kunde vara ett passande alternativ för att presentera min studie.
Faktiskt hade mina ögon öppnats för språkets inverkan på organisering redan
hösten 2004 via en doktorandkurs om diskursanalys i Lund med professor
Mats Alvesson. Men för att våga ta steget fullt ut och mer eller mindre överge
SST för en narrativ ansats krävdes en grundlig litteraturstudie på området
(se Bilaga I).
301