Entreprenörskapets Vidunderliga Resa - Remneland, Björn

saker. Problemet var att jag inte riktigt upplevde de där kulturella skillnaderna
som Schwartzman pratat om. Deras arbetsuppgifter och språkbruk skiljde
sig inte nämnvärt från min egen tidigare arbetsplats; det vill säga ”vanligt
projektarbete”. Fortfarande återstod alltså att hitta fenomenet, det där som
verkligen förundrade mig.
Jag började också ganska tidigt fundera över om jag verkligen studerade
organisering av nätverk. Kanske behövde detta inte vara hugget i sten, för
kunde man inte lika gärna se det som försök att skapa IT-system, institutioner,
standards, koncept, immateriella rättigheter eller innovationer? Och
kunde man inte lika gärna se det hela som projektarbete, som lärandeprocesser,
diskursutvecklingar eller ett flertal mer eller mindre löst kopplade entreprenöriella
handlingar? Utan att ha bestämt mig för vilket fenomen jag
egentligen studerade fortsatte jag intervjuandet med någorlunda regelbundenhet
samtidigt som jag löpande samlade på mig en mängd projektdokument.
Jag fick på så sätt ta del av fantastiska berättelser om Ökad Offertkraft
och dess utveckling och förändring över tid. Vid den perioden var projektet
baserat på en ganska vag idé, på intet sätt realiserad eller insåld, och många
som fick höra talas om projektet ställde sig tvivlande till om planerna verkligen
var realistiska och genomförbara.
Här någonstans väcktes min nyfikenhet. Åtskilliga – inte enbart entreprenörerna
– vill och kan ta sig friheten att tala om hur framtiden ser ut för en idés
färdande mot potentiell framgång eller misslyckande. Men det finns alltid en
viss tvekan i deras påståenden, en tvekan som endast tiden kan sudda bort.
Och denna färd mot realiserad innovation var något som intresserade mig,
helt enkelt något jag ville skriva om. Av den entreprenörskaps- och innovationslitteratur
som jag hade läst kändes det mesta för normativt och teoretiskt
och empiriska studier var ofta genomförda retrospektivt då tvivlet och engagemanget
sedan länge avdunstat. Kvar fanns då endast en (oftast framgångsrik)
slutprodukt och en avskalad, linjär och rationell berättelse om dess historik.
Jag ville göra något annat. Främst inspirerades jag inledningsvis av ansatsen
Actor Network Theory (ANT) med texter av till exempel Latour
(1987; 1996) och Callon (1986; 1987) som jag tycker på ett övertygande sätt
beskrev innovationsprocessen i dess vardande.
Det var ungefär vid denna tidpunkt som jag träffade på ett ytterligare fallstudieobjekt.
En kollega vidarebefordrade ett e-mail innehållande förhandsinformation
om en lansering av en ny webbsida kallad Idébanken.se. Av ren
nyfikenhet tog jag kontakt med personen som utvecklat hemsidan eftersom
jag tyckte det fanns jämförbarheter med Offertkraft-projeket. Det visade sig
att entreprenören kom från Göteborg och skötte administrationen från ett
kontor i centrum. Efter första mötet blev jag fast besluten om att försöka
fortsätta samarbetet. Själva innovationerna hade uppenbara likheter men
300