Entreprenörskapets Vidunderliga Resa - Remneland, Björn

grund av Adam Smiths (1723-1790) marknadsteorier. En som åter lade ljus
på entreprenören var den franske nationalekonomen Jean Baptiste Say
(1767-1832) vars tankar baserades på en marknadssyn där tillgången på varor
snarare än efterfrågan styr priset. Entreprenörens roll var därför att agera
som katalysator mellan producenter och konsumenter och skapa ett jämviktsbaserat
cirkulärt värdeflöde (så kallat ”circulur flow”) dem emellan.
Under denna tidsperiod förvandlades således fokus från individen till funktionen
(ex. att köpa produkter, paketera om dem, och sälja dem på marknaden),
genom ekonomiska teoridiskussioner om marknadseffektivitet.
Entreprenören som ”The Great Man”
En annan nationalekonom, den legendariske österrikaren Joseph Schumpeter
(1883-1950), kom inte enbart att lyfta fram en ny syn på entreprenörerna
utan gav dem också för första gången en egen teoribildning. Han gick i sitt
första stora verk Theorie der wirtschaftlichen Entwicklung (Schumpeter,
1911) emot den rådande tanken om en kapitalistisk jämviktsmarknad, vilken
han menade inte på ett tillfredsställande sätt kunde förklara ekonomisk tillväxt.
För att marknader skall växa krävs banbrytande idéer som trotsar invanda
mönster och därmed skapa obalanser och utveckling snarare än jämvikt
och stabilitet. Entreprenören fick återigen en ny roll; att innovera.
»[T]he typical entrepreneur is more self-centered than other types, because
he relies less than they do on tradition and connection and because his characteristic
task – theoretically as well as historically – consists precisely in
breaking up old, and creating new, tradition.« (Schumpeter, 1934:91-92)
Att en individ tar på sig en sådan djärv uppgift måste enligt Schumpeter
förklaras av en omättlig entreprenöriell drivkraft (”Unternehmergeist”) och
därmed åtminstone nuddade han vid psykologins domäner. Schumpeter satte
också upp scenen för en ny genre; en romantisk riddarsaga där entreprenören
är hjälten med drömmar om att erövra världen eller att skapa odödliga tillblivelser.
I detta sammanhang kallade han entreprenören för ”the Great
Man”. Dennes kamp beskrevs ofta som hård och besvärlig eftersom innovationen
hotar etablerade särintressen och därför slår tillbaka genom att bland
annat upprätta rättsliga och politiska hinder.
Schumpeter gav egentligen två versioner av sina entreprenörsteorier; ofta
benämnda MARK I och MARK II. Den senare formulerades som professor
på Harvarduniversitetet i USA dit han tvingats ta sin flykt under nazismen.
Han hade då redan haft en karriär som österrikisk finansminister, advokat i
Egypten och bankchef för den sedermera konkursdrabbade Biederman Bank.
Skriften Capitalism, Socialism, and Democracy (Schumpeter, 1942) räknas
som en av de främsta analyserna av det kapitalistiska samhället som någonsin
skrivits. Det var i detta verk som begreppet ”creative destruction” myntades
där han pekade på innovationernas roll som en kreativt förstörande
319