Entreprenörskapets Vidunderliga Resa - Remneland, Björn

ANDERS: Så i webbpubliceringsverktyget kan man se vilka andra sidor som
länkar till oss. Titta, Familjeliv! Där skriver någon om Idébanken på deras
diskussionsforum. Det klart, får jag trafik från dem så är det ju alldeles
utmärkt. ”Här kan finnas pengar att hämta” [Anders skrattar]. Men jag får ju
samtidigt vara lite observant här så man inte skriver ned oss också.
En period av stagnation…?
När jag mötte Anders igen i slutet av april 2005 hade tillväxten i statistiksiffrorna
sjunkit. Medlemmarna låg på runt 550 stycken och nya uppdrag var
ännu något svårfunna. Återigen återspeglades detta i hans dagliga humör; för
när mättalen visade sämre siffror var Anders inledningsvis resignerad i intervjuerna.
ANDERS (INTERVJU 2005-04-29): Medlemsantalet skulle kunna öka lite bättre
tycker jag faktiskt. Men det har ju en viss relation till att det inte strömmar
in jättemycket uppdrag just nu. Jag uppfattar det som att det har blivit lite
stiltje. Känslomässigt tror man att det går utför men egentligen planar det
kanske bara ut. Och det klart, det kan ju inte fortsätta uppåt hela tiden
men jag får ändå den här dåliga känslan… Jag är nog lite av en humörmänniska
också. Jag blir liksom otålig och tycker att inget händer.
Om man ska vara riktigt självkritisk så finns det en risk att uppdragen blir
för få framöver. Det är lite akut för tillfället. Inte på lång sikt men i det
korta perspektivet hade det känts tryggare om jag haft tre eller fyra som
jag diskuterade med. Nu pratar jag med kanske en eller två…
Men Anders nedstämdhet försvann nästan alltid i takt med att han började
reflektera och lyfta fram alla de aktiviteter som ändå skett sedan det senaste
mötet. Och trots att det inte avspeglade sig på själva portalen och dess online-aktiviteter
så hände många spännande saker under ytan. Bland annat började
de först inlagda uppdragen nu att avslutas och i ett par fall resulterade
det i nya interaktioner. Förslagen som kom in till mjölkpaketsuppdraget (det
vill säga att finna en lösning för att öppna ett mjölkpaket med en hand) presenterades
för Arla, och en fråga om att förenkla gratistidningars rotation
bland läsare ledde till ett möte med Metros VD. Även om det många gånger
inte blev så mycket mer än ett inledande möte kunde det ibland ge spin-off
effekter. Metro menade till exempel att just omhändertagandet av redan lästa
tidningar egentligen inte var ett prioriterat problem för dem, men lyfte i stället
upp ett annat område som var mer centralt; hur de bättre kunde dimensionera
tidningsdistributionen så att rätt antal kom i rätt tid, till rätt plats. Där-
131