Entreprenörskapets Vidunderliga Resa - Remneland, Björn

Entreprenörernas attityder och värderingar baseras på införlivad kunskap och
erfarenheter. Dessa är inte fasta och beständiga utan omformas i takt med att
ny kunskap och nya erfarenheter etableras under skapandets process (ex.
Anders: ”Det är tre års utveckling och det klart, jag är mycket kaxigare nu.
Jag ser den här första tiden som läroår”, se sid. 165). Entreprenörens ontologi
och innovationens utveckling sker således genom ett dubbelriktat kontinuerligt
samspel. Latour (1988) menar att entreprenören och dennes identitet
är ett resultat av aktiviteter som sker i interaktion med omgivningen snarare
än baserat på inneboende egenskaper hos individen. Utan entreprenöriella,
interaktiva handlingar kommer individen varken uppfatta sig själv eller bli
uppfattad av andra som en entreprenör. Entreprenörstiteln är en effekt av att
omgivningen samlat sig kring en gemensam definiering och klassificering
efter att ha studerat personens historik eller verbaliserade framtidsvisioner.
Det är en identitet man förtjänar sig till genom aktiva handlingar men som
oftast i praktiken avgörs av någon annan.
236
»Thus Bruno Latour may have chosen to study Louis Pasteur. But the object
of the study is not so much to celebrate as to deconstruct the subject. Thus
for Latour, Pasteur is an effect, a product of a set of alliances, of heterogeneous
materials. To the extent that Pasteur “is” a “great man”, we need to
see this as an outcome rather than something inhering in Pasteur.« (Law,
1991:12)
Entreprenörens drivkrafter
Ett viktigt inslag i etableringsprocessen, som många gånger faller bort i retrospektivt
återskapande historiebeskrivningar, är den lidelse och de intensiva
känslor som präglar entreprenörernas vardagssituation. Frustrationen av att
inte fler medlemmar ansluter sig, oron om att finansieringen skall stoppas,
besvikelsen över att ett samarbete bryts, revanschlustan i att återupprätta ett
förtroende, glädjen åt ett påskrivet kontrakt, stoltheten av att känna sig unik,
och lyckan i att se framgången närma sig. Entreprenörernas drivkrafter må
ha inslag av affärsmässiga, ekonomiska dagdrömmar, men likafullt härrörande
från en lätt klapp på axeln eller ett uppmuntrande ord på vägen.
Under arbetets gång har entreprenörerna i de två studerade fallen visserligen
då och då indikerat tvivel och misströstan, men mestadels en stark tro; på sig
själva, sina idéer och på en ljus, kommande framtid. Denna tro uppenbarar
sig i deras berättelser vars realism ofta överskuggas av förtrollande förväntningar.
Nils Brunsson (2006) diskuterar hoppets roll under reformarbete i
medlingen mellan nutid och framtid. Han visar hur aktörsgrupper bibehåller
tron på reformernas löften under processens gång även i avsaknad av konkreta
resultat. Tre mekanismer lyfts fram som får hoppet att fortsätta brinna;
1) att reformidéerna helt undviker att möta den praktiska verkligheten, 2) att