Entreprenörskapets Vidunderliga Resa - Remneland, Björn

till synes oändliga möjligheter. Men även om empiriskt grundade studier om
framväxten av webb-baserade innovationsplattformar har ökat något i antal
de senaste åren är de fortfarande relativt få. Forskning inom andra akademiska
fält har dock visat på svårigheterna att få gränsöverskridande konstellationer
att fungera i praktiken, då till exempel maktspel och elitism eller
snyltning och ”freerider”-problematik ofta besudlar de vackra samarbetstankarna.
De nyutvecklade innovationsverktygen borde således möta både en
stor mängd motstridiga företagsviljor och frågor kring sekretess, insatskontroll
och potentiell värdefördelning. Att få de institutionella verktygen att
fungera som stöd och pådrivare snarare än hinder för kreativitet torde därmed
vara en svår utmaning.
Avhandlingens avsikt
Om nu webbplattformar är och kommer att förbli ett viktigt inslag som
sammanlänkande infrastruktur till kunskapsutbyte och innovationsskapande
mellan aktörer från olika sfärer, hur blir då dessa kollektiva strukturer till?
Framgångsberättelser i all ära men talar de verkligen om vad som sker eller
lyfter de istället fram en idealiserande, halvlömsk myt av skeendet?
I denna avhandling studeras på nära håll framväxande skapelseprocesser
kring två webb-baserade kunskapsplattformar och dess ”nascent entrepreneurs”
(Reynolds, 2000). Det är alltså inte hur redan etablerade arenor fungerar
som främst är i fokus, utan framför allt entreprenörernas bakomliggande
arbete med att få dessa strukturer att över huvudtaget bli till. Studien startar
vid en tidpunkt då idéer fortfarande är vaga och föränderliga, innan de materialiserats
och stabiliserats, och följer sedan etableringsprocessernas framåtskridande
resa. Forskningsfrågan är: Hur utvecklas entreprenöriella processer
från idéer till realisering?
Longitudinella studier kan åtminstone i viss mån täcka glappet mellan dåtid
och nutid och ersätta mystiken runt innovationsprocessen (Pettigrew, 1990).
Genom att följa entreprenörer över en längre tidshorisont med regelbundet
återkommande intervjuer vill jag beskriva vad, hur och varför de agerar som
de gör och vilka konsekvenser det får för idéernas förverkligande. Intervjumaterialet
ger upprepade tillfällen för entreprenörerna (och mig själv) att
reflektera kring centrala planer och händelser både i stunden och över förloppet.
Tanken är att på detta sätt ge en berättelse om entreprenörskapets
vindlande väg; som voluntaristisk och icke-linjär där slutet är ovisst och de
intensiva känslorna ännu inte hunnit blekna bort. Ett annat sätt att se på
forskningsfrågan är därför: Hur utvecklas och förändras entreprenörens
uppfattning och skildring av sitt eget och av omgivningens agerande under
den osäkra initiala perioden när idéer är på väg att realiseras?
14