Entreprenörskapets Vidunderliga Resa - Remneland, Björn

En dramatistisk diskussion
Vi har nu följt två händelseförlopp över en tidsperiod mellan mitten av 2004
till början av 2007. Som nämndes i inledningskapitlet kan dessa skeenden
ses som ett utspelat entreprenöriellt drama. Ett ramverk kallat dramatism
kommer därför att användas som ramverk för att diskutera avhandlingens
empiriska berättelse i syfte att försöka svara på forskningsfrågan;
Hur utvecklas entreprenöriella processer från idéer till realisering?
Dramatismen introducerades av den amerikanske litteraturkritikern Kenneth
Burke (1945) som en metod för att förstå människans motiv och handlingsval.
Enligt honom kan dramaberättelser analyseras utifrån fem element, eller
en så kallad ”pentad” 95 ;
• ACT (What): Vad utgör dramats handling?
• PURPOSE (Why): Hur beskrivs dramats mål och syften?
• AGENT (Who): Vem/vilka aktörer är involverade i dramat?
• SCENE (Where): Var utspelar sig dramat?
• AGENCY (How): Hur sker tillvägagångssätten i dramat?
I empiriavsnitten har huvudfokus legat på att väva samman de kronologiska
händelserna till en handling, det vill säga ”VAD”-frågan, men de övriga fyra
elementen har naturligtvis också kunnat skymtas under de tre akternas gång.
Enligt Burke (1945) är det genom samspelet mellan pentadens element som
berättelsens intrig tar form och det är i deras inbördes obalans och försök till
återställande som dramatiska aspekter väcks till liv. I det här kapitlet diskuteras
därför mer ingående hur händelserna (ACT) i skapandet av Offertkraft/Kompetensarena
Väst och Idébanken.se relaterar till och samverkar
med entreprenörerna (AGENT), deras syften (PURPOSE), tillvägagångssätt
(AGENCY) och omgivningsfaktorer (SCENE) 96 . Vi tar dem en efter en.
95 En mer ingående beskrivning av Kenneth Burke och dramatismen görs i Bilaga I.
96 Den svenske sociologen och socialpsykologen Johan Asplund (uttalad beundrare av Kenneth
Burke) undviker helst att översätta pentadens beståndsdelar till svenska utan hänvisar till
de engelska begreppen. Detta är något som också denna avhandling gör, men i de fall då
svenska begrepp används är de hämtade ur Asplunds översättning (1980) enligt följande;
Act=”Händelse” eller ”vad?”, Agent=”agent” eller ”vem?”, Purpose=”syfte” eller ”varför?”,
Agency=”medel” eller ”hur?”, och Scene=”scen” eller ”var?”.
229