Entreprenörskapets Vidunderliga Resa - Remneland, Björn

att vi har tiotusen kreativa och smarta människor så måste det ju finnas ett
värde i det…?”, se sid. 121).
Utan den kritiska massan fanns i inledningsskedet inga direkta incitament för
intressenter att ansluta sig vilket ledde till något av ett moment 22. Samma
problematik gällde för både Offertkraft/Kompetensarena Väst och Idébanken,
eftersom värdet av att gå in i ett nätverk baseras på hur många andra
som redan gjort det (Shapiro & Varian, 1998). Hur projekten gick till väga
för att skapa denna viktiga kritiska massa av involverade och engagerade
aktörer utgjorde således ett huvudspår i dramats intrig.
Sociology of Translation som tankemodell för materialisering
Ett ramverk för att beskriva och diskutera hur entreprenörernas involveringsarbete
skedde i praktiken är ett synsätt som kallas Sociology of Translation
102 , introducerat av bland annat Michael Callon, Bruno Latour och John
Law. I en redan klassisk text följde Callon (1986) hur några franska forskare
försökte mobilisera stöd för en vetenskaplig studie. Projektet syftade till att
undersöka möjligheterna att öka tillväxten av musslor i St Brieuc Bay genom
en japansk teknik som de fått kunskap om. Callon berättar hur forskarna
genom fyra moment – problematization, interessement, enrolment och mobilization
– gick till väga för att skapa engagemang för idén och införliva ett
ökande antal element (mänskliga och icke-mänskliga) som allierade i deras
allt stabiliserande och materialiserande projekt.
Med ”problematization” beskriver Callon hur forskarna initialt konstruerade
den sceniska verkligheten runt omkring sig genom att gruppera annars utspridda
element i definierade fack och peka på deras gemensamma relationer,
mål och behov (jmf. ex. Offertkraft/Kompetensarena Västs tillväxtretorik
gentemot politiker och Idébankens öppna innovationsretorik mot potentiella
samarbetspartners). Forskarna påvisade vidare hur deras egen projektidé
länkade sig till de utpekade gruppernas intressen. Till gruppen yrkesfiskare
lyftes exempelvis fram en oroande berättelse om risken för utfiskning och
för forskarkollegor pekades på hur spännande det vore att veta mer om den
nya japanska metoden. Forskarnas projektidé målades upp som en gemensam
obligatorisk punkt för de olika grupperingarnas intressen att passera.
Med ”interessement” förklarar Callon hur forskarna försökte få sin problematisering
att accepteras av de utpekade elementen och med olika hjälpmedel
(”interessemenet devices”) leda in dem i sina respektive fördefinierade
102 Sociology of Translation är ett analytiskt ramverk som enligt Callon (1986:197) är “particularly
well adapted to the study of the role played by science and technology in structuring
power relations”. Han skriver också att; “This endeavour consists of four moments which can
in reality overlap. These moments constitute the different phases of a general process called
translation, during which the identity of actors, the possibility of interaction and the margins
of manoeuvre are negotiated and delimited” (Callon, 1986:203).
247