Entreprenörskapets Vidunderliga Resa - Remneland, Björn

Förmedlande av data
»[A] way to study entrepreneurial processes […] is to engage with localemergent
realities through the telling of stories about life transforming when
new practices are invented. Such a way not only relates an organization of
entrepreneurial processes to culture and society, but also asks of the researcher,
often occupied with organizing knowledge, to become an entrepreneurial
storyteller.« (Hjorth et al., 2003:110)
Att skriva på ett innehållsrikt och begripligt sätt är en konst, och att förklara
hur man rent tekniskt går tillväga har andra redan försökt (ex. Czarniawska,
1999; Rhodes, 2001) och gjort bättre än jag någonsin skulle klara av. Jag kan
egentligen bara konstatera att det är väldigt svårt. Att skriva ett narrativt
drama var en stor utmaning. I en kravspecifikation som jag under sensommaren
2006 skrev till mig själv som vägledning till mitt författarskap stod
bland annat; ”intressant, spännande, oförutsägbar, innovativ, tankeväckande,
lättläst, engagerande, välskriven, lättförstålig, övertygande struktur,
personlig, egna åsikter och tankar, reflekterande”. För att förbättra chanserna
att närma mig dessa grandiosa visioner bytte jag språk från licentiatuppsatsens
engelska till mitt svenska modersmål.
Bruner (1990) menar att berättelser frodas i kontrasten mellan det vardagliga,
normala och förväntade och det oväntade, avvikande. Robinson (1981)
trycker på att för att händelser skall vara värda att berätta måste de på något
sätt vara anmärkningsvärda. Han anser att en berättelse måste möta någon
eller några av följande fyra kriterier;
»(1) the actions performed must be difficult; (2) initially the situation must
pose a predicament, that is, there should not be an obvious or predictable
course of action which the narrator could have followed to resolve the situation;
(3) in an otherwise normal sequence of events unexpected events occur;
(4) some aspect of the situation – the participants, objects, or processes
– must be unusual or strange in the narrator's experience.«
(Robinson, 1981:59)
Till skillnad från den litterära författaren som har frihet att vara kreativ och
själv hitta på spännande intriger som passar in i sina syften, har akademikern
som främsta uppgift att utgå från sitt empiriska material. Jag såg dock inte
detta som något större problem eftersom jag i berättelserna fann ett överflöd
av intressanta och oförutsägbara händelser. Utmaningen var snarare att sålla
ut och fokusera på själva intrigen – det vill säga processen från idé till reali-
309