Entreprenörskapets Vidunderliga Resa - Remneland, Björn

kille uppe i Umeå som sedermera visade sig vara intresserad av att lägga ut
ett eget problem. Befintliga medlemmar började alltså så smått generera nya
uppdrag, tipsa om medlemmar, ge feedback om systemet och på andra sätt
engagera sig i verksamheten.
BJÖRN: Men det verkar börja funka lite nu? Du får in nya idéer och så…
ANDERS: Ja jag menar det. Min strategi funkar ju rätt bra. Folk delar med
sig av idéer, det är ju erfarenheten hittills. Jag har nog gett dem förutsättningar
för att det ska kännas tryggt att lämna ifrån sig sina förslag. Spelreglerna
är tydliga och det är ingen som har ifrågasatt dem. Det finns ingen
som sagt ”du, det här villkoret nummer sex här, vad menar du med det?”
Och alla verkar tycka det är roligt. Sen är det ju som alltid 80/20-regeln;
att det är 20 procent av användarna som står för 80 procent av alla idéer.
Det kan jag nästan svära på. Men, men…
BJÖRN: Det har kommit en del nya medlemmar såg jag. Nästan 500 nu…
ANDERS: Ja det är nästa milstolpe. Igår var det 467, om någon vecka är vi
över 500. Länge leve Internet! I systemet kan jag exportera hela användarregistret
till Excel och sortera dem. Än så länge är det bara 171 stycken
som talat om sin titel, men du ser; affärsutvecklare, civilingenjör, civilekonom,
civilingenjör, docent, ekonom, VD, idéspruta… En jäkla kompetens
här helt plötsligt och det måste jag ju börja kommunicera. Så jag känner
ibland att det nästan är skönt att det går så pass långsamt som det
ändå gör, för man hinner liksom forma budskapet bättre då.
På måndag ska jag till Arla och presentera de 38 förslagen som kom in till
mjölkpaketsuppdraget. Det blir första testet på att ta en lösning till företagen
och se vad reaktionen blir. Nu kan jag ju säga att alla de här 38 är väl
kanske inga superförslag men förhoppningsvis kommer hon gilla Idébankens
koncept i alla fall.
Anders hade flera gånger sagt att han inte ansåg sig vara en bra säljare; ”jag
är duktig på att utveckla, lite strategi och sådär, men jag är inte den där
riktiga krängaren”. Planer fanns därför att försöka få in en ny resurs i företaget.
Detta hade även investeraren påpekat när de träffades i början av april;
”Gasa nu för sjutton. Vad som är sårbart just nu det är ju du. Om du blir
sjuk så dör ju allting. Organisatoriskt måste det börja växa. Kom igen nu!”
Men även om Anders själv gärna påpekade sin bristande säljförmåga visade
det sig att han på många olika plan började få ut budskapet om Idébanken till
potentiella samarbetspartners. Hans strategi var att minska säljfokus mot
större företag och istället gå på småföretag och olika projekt- och intresseorganisationer.
Där fanns förhoppningsvis en snabbare och effektivare beslutsprocess.
Även regionala aktörer var intressanta som samarbetspartners.
ANDERS: Jag var uppe i Karlstad på ett möte. Det var Tervix som var ingången.
Jag och deras säljare Lars åkte dit och träffade representanter från
Metall, Länsstyrelsen, Region Värmland och någon från Företagarna. En
129