Entreprenörskapets Vidunderliga Resa - Remneland, Björn

Berättelsens trovärdighet
I den positivistiska genren av akademiska berättelser talas ofta om studiens
reliabilitet (metodens tillförlitlighet), validitet (att man återspeglar det man
utger sig för att återspegla) och generaliserbarhet (huruvida resultatet är
överförbart till andra kontexter). För en kvalitativ, tokande studie som denna
avhandling utger sig att vara, ter sig dessa termer i viss mån problematiska.
Dess händelseförlopp är unikt och kommer aldrig mer att återupprepas. Metoden
som använts kommer aldrig heller helt kunna replikeras; intervjuerna
präglas av situationen, de båda aktörernas individuella förutsättningar och
den upparbetade ”kemin”. Huruvida vad som sagts i intervjuerna stämmer
med entreprenörernas ”inre tankar” eller enbart är manipulativ ”impression
management” är dessutom mer eller mindre omöjligt att testa fullt ut.
»When people put their lives into narrative form, the resulting stories do not
duplicate the experience. The experience is filtered. Events in a story are resorted
and given an order, typically one in which a sequence is created…
this, however, should not be surprising because people who build narratives
of their lives use hindsight.« (Weick, 1996;128)
Till mitt trovärdighetsförsvar kan jag nämna att jag på olika sätt har försökt
säkerställa korrektheten i entreprenörernas utsagor; genom följdfrågor både
direkt och vid senare tidpunkter, intervjuer med andra intressenter, dokumentstudier
och genom att kontinuerligt följa utvecklingen av de två webbplattformarna
i realtid efter lansering. För visst är det viktigt för studiens
trovärdighet att det som sägs kan relateras till händelser som verkligen skett,
men det bör också poängteras att studien fokuserar på hur entreprenörerna
pratar om händelserna – inte om händelserna i sig – och hur dessa berättelser
förändras över tid. Genom att skriva ut mycket av intervjumaterialet i avhandlingstexten
ges möjligheten för läsaren att själv forma en åsikt om författaren
har analyserat innehållet på ett reliabelt och validitetsmässigt sätt.
För i slutändan ligger trots allt berättelsers trovärdighet och generaliserbarhet
helt i händerna på mottagarna (vilket förvisso även stämmer för positivistiska
berättelser). Bruner (1990) argumenterar att för berättelsers upplevda
styrka är intrigerna viktigare än huruvida de egentligen är sanna eller falska.
Starka intriger har en förmåga att internaliseras hos mottagarna och i detta
får de sin generaliserbarhet. Som Czarniawska (2004a) avslutar sin bok Narratives
in Social Science Research (se nästa sida);
315