Entreprenörskapets Vidunderliga Resa - Remneland, Björn

Beteendevetenskapens entré
Än så länge har historiebeskrivningen främst lyft fram nationalekonomiska
influenser, på grund av att det fram till mitten av 1900-talet nästan undantagsvis
var i dessa kretsar som entreprenörskap diskuterades på akademisk
nivå. Men även om de två ovan nämnda ekonomiskolorna beskriver entreprenörskap
som en marknadsfunktion riktas även en indirekt fokusering på
själva individerna bakom innovationerna. Det förstnämnda (klassiska) lägret
kan sägas placera tonvikten på entreprenörernas personliga inre kvaliteter
som drivkrafter till den kreativa förstörelsen, medan det andra (österrikiska)
lägret fokuserar på den perceptuella förmågan att upptäcka och exploatera
affärsmöjligheter på marknaden.
I slutet på 1940-talet väcktes inom beteendevetenskapen mer explicita intressen
för entreprenörer som studieobjekt, där fokus inledningsvis lades på att
mer ingående försöka förstå människan bakom entreprenörskapets effekter
och dennes personliga egenskaper. Detta skedde vid en tidpunkt då världen
verkligen behövde hitta nyskapande entreprenörer för att återuppbygga andra
världskrigets förödelser (Landström, 2005). En pionjär i att empiriskt undersökta
individers entreprenöriella drivkrafter var psykologen David McClelland
(1917-1998). Han introducerade en motivationsteori baserad på tre
komponenter; prestationsbehov (”need for achievement”), maktbehov
(”need for power”) och kontaktbehov (”need for affiliation”) och menade
dessutom att dessa dimensioner på en aggregerad nivå har en direkt påverkan
på ett lands ekonomiska utveckling (McClelland, 1961).
McClellands arbete ledde in entreprenörsforskningen på ett kartläggningsarbete
av inre personliga så kallade ”traits” och kognitiva processer som skiljer
ut entreprenörerna från ”normala” människor. Faktorer som kroppslängd,
självförtroende, attraktivitet, energi, intuition, bedömningsförmåga, visionsskapare,
intelligens, taktfullhet, beslutsamhet, motivationskraft, och social
förmåga har genom åren undersökts. Entreprenören har också antagits ha
särskiljande behov, drivkrafter och värderingar såsom ärlighet, flit, ansvarstagande,
etiskt förhållningssätt, självförverkligande och riskbenägenhet. Det
har sedermera föreslagits att entreprenören har förmågan och vilja att se på
marknaden med kreativa och innovativa ögon och också haft en speciell
kraft och ett mod att agera på möjligheter som andra inte upptäcker eller har
kunnande att ro i land (Shane, 2003). En vanligt förekommande definition på
entreprenörskap härstammar från denna utgångspunkt (Shane & Venkataraman,
2000);
»[W]e define the field of entrepreneurship as the scholarly examination of
how, by whom, and with what effects opportunities to create future goods
and services are discovered, evaluated, and exploited. Consequently, the
field involves the study of sources of opportunities; the processes of discovery,
evaluation, and exploitation of opportunities; and the set of individuals
321