Entreprenörskapets Vidunderliga Resa - Remneland, Björn

mössan i handen och söka pengar hos offentliga institutioner”, se sid. 124)
kom han ändå att lägga ned ganska mycket tid åt att på olika sätt försöka
införliva Idébanken i det (ex. Anders: ”jag har snarare inte råd att stå ensam
uppe på barrikaderna och kämpa för det här själv. Jag måste på något
sätt hitta samarbetsformer”, se sid. 147). Det hade med pengar att göra men
lika fullt med förhoppningar om legitimitet och uppmärksamhet. Institutioner
som Almi och SUF skulle ge Idébanken lite av en kvalitetsstämpel på
samma sätt som Teknikbrostiftelsen, Innovationsbron och VGR gjorde för
Offertkraft/Kompetensarena Väst.
Valet av scen och åskådare kom att få konsekvenser för vilka möjligheter
och begränsningar som entreprenörerna senare under färden skulle möta.
Berger och Luckmann poängterar att vardagliga interaktioner blir till sociala
konstruktioner som sedan agerar tillbaks på dem som skapade dem; ”the
product acts back on its producer” (Berger & Luckmann, 1966:78). Weick
(1995) talar om ”enactment”, i att entreprenören med sina initiativ och val är
med och skapar världen men att detta världsskapande samtidigt påverkar
ramar och begränsningar för hennes arbete. Att bestämma scenen till Västra
Götalandsregionen får således i viss mån andra implikationer än om man
sätter den till Internet. Det influerar beskrivningar av syften, vilka aktörer
man riktar sig mot, handlingsalternativ och vad som produceras. Så även om
det mest logiska händelseförloppet skulle kunna antas vara; agenten
(”agent”) väljer scenen (”scene”) baserat på sitt syfte (”purpose”), vilket
var något som åtminstone inledningsvis i viss mån skedde, får scenens betingelser
sedan inverkan på agenten såväl som syftet, alltså; scenen påverkar
agenten som modifierar syftet. Skådeplatsens publik ställer krav på att man
använder ”rätt” språk och uttalade motiv. Den påverkar vilka aktörer man
kan interagera med och vilka finansieringsmöjligheter som finns tillgängliga.
För att tygliggöra vilken påverkan scenen har för entreprenörernas språkanvändning
vid beskrivning av syften och vilka aktörer som väljs att kontaktas,
skall vi jämföra två texter som presenterats under Akt I respektive Akt II; en
för Kompetensarena Väst och en för Idébanken.se. Den första texten (se sid.
102) är hämtad ur projektbeskrivningen av Kompetensarena Väst, våren
2005, och beskriver projektet i följande termer;
Kompetensarena Väst Textanalys
»Kompetensarena Väst tillämpar ett
samverkanssystem för tillgänglighet
av SME, branschforskningsinstitut
och högskolekompetens i västsvenska
industriprocesser. Systemet
identifierar de mest intressanta
kompetensresurserna för en given utvecklings-
eller produktionsprocess.
Kompetensarena Väst visar på ett ob-
Samverkan är ett honnörsord inom
offentliga innovationssystemet
Fokus på en Triple Helix-struktur
Västsvenskt perspektiv
Rationellt grundantagande
Information = ”död” data
239