Entreprenörskapets Vidunderliga Resa - Remneland, Björn

dessa för att improvisera fram nya effekter. Det senare tillvägagångssättet
kan också relateras till vad Claude Lévi-Strauss (1962/1966) kallar ”bricolage”,
vilket innebär att man ”making do with whatever is at hand” (Baker
& Nelson, 2005:330).
244
»Causation processes take a particular effect as given and focus on selecting
between means to create that effect. Effectuation processes take a set of
means as given and focus on selecting between possible effects that can be
created with that set of means.« (Sarasvathy, 2001:245)
För ”causation” ligger utmaningen således i att jaga och dra in externa resurser
(som ofta anses vara i brist) medan ”effectuation” snarare fokuserar på
entreprenörens egen kreativitet och flexibilitet utifrån givna medel. Sarasvathy
anser att båda resoneringssätten är integrerade och sker överlappande
men att entreprenörskapslitteraturen traditionellt har lagt störst vikt på det
förstnämnda trots att det senare tankesättet torde spegla entreprenörens vardag
bättre. För henne är entreprenören en verkställare med god föreställningsförmåga
som längst vägen tar vara på en mångfald av oplanerade möjligheter,
och ur detta perspektiv kan man förstå Johannissons (2005) erfarenheter
från ett eget, iscensatt entreprenöriellt projekt;
»Traditionella bilder av den framväxande organisationen som antingen
trängtande efter resurser eller desperat sökande efter affärsmöjligheter ersattes
av övertygelsen om att både uppslag och resurser fanns i överflöd.«
(Johannisson, 2005:323)
Sökande efter finansiella medel
En vanligt uppmärksammad utmaning för nya verksamheter är säkerställandet
av basfinansiering (Landström, 2003). Parallellt med att entreprenören
bygger upp sin långsiktiga verksamhet måste hon jaga utvecklingsresurser
för kortsiktig överlevnad, vilket temporärt till och med kan överta den mesta
tiden och energin. Här bör det dock poängteras att andra forskare ser på det
finansiella kapitalets betydelse som något av en myt, vars slagkraft felaktigt
håller kvar entreprenörskapet i ekonomiska rationalitetstermer. Johannisson
och Abrahamsson (2004) visar exempelvis i en studie av snabbväxande
svenska företag att man i 95 procent av dessa företag (retrospektivt) anser att
framgången främst berott på socialt kapital 100 snarare än finansiellt kapital. I
denna avhandlings två studiefall var sökandet efter finansiella resurser trots
allt en tydlig ingrediens under i princip hela intrigen. De olika projekten tog
dessutom skilda vägar i sökandet efter finansiella uppbyggnadsmedel, då
100 Den franske sociologen Pierre Bourdieu (1986) skiljer mellan ekonomiskt, socialt och
kulturellt kapital. Ekonomiskt kapital baseras på tillgång till ekonomiska resurser. I det sociala
kapitalet inkluderas aspekter såsom grupptillhörighet, nätverksrelationer, influens och
support. Det kulturella kapitalet innefattar kunskap, erfarenheter, utbildning etc., vilket ger
innehavaren högre samhällsstatus och legitimitet. De två senare formerna av kapital har uppmärksammats
inom företagsekonomin mycket genom dess koppling till det så kallade intellektuella
kapitalet (se ex. Stewart, 1997; Sullivan, 2000; Sveiby, 1997).