Entreprenörskapets Vidunderliga Resa - Remneland, Björn

Avhandlingens plats i det narrativa fältet
Att det slutligen blev med en narrativ ansats som jag kom att framställa avhandlingens
data var ingen självklarhet, men efter att ha läsa in mig på litteraturområdet
märkte jag att bitarna började falla på plats. Fokuseringen på
språkets centrala roll gav en lovande ingång till att strukturera upp fältmaterialet
som annars var i stort kaos; transkriberingar från många och långa
intervjuer, en stor tjock hög med utskrivna dokument i olika former och egna
ibland ganska kryptiska anteckningar. Jag tyckte också att intervjumaterialet
var fyllt av spännande berättelser från engagerade entreprenörer mitt uppe i
processens gång, som jag på något sätt hade ansvaret ta vara på.
Parallellt hade jag sett hur själva innovationerna som de så ivrigt pratade om
börjat ta form, först i ritningar, presentationsmaterial och beslutsdokument
och senare som allt färdigare webbapplikationer och affärskoncept. När jag
läste igenom intervjuerna märkte jag att deras berättelser ständigt förändrades
– argument putsades och inriktningar småjusterades – men också att flera
teman tycktes återkomma. Det var helt enkelt spännande att följa berättelseutvecklingen
från intervju till intervju. Alltid hade det hänt någonting sedan
förra tillfället, positivt eller negativt, samtidigt som framtiden genom hela
processen tedde sig oviss och osäker. Jag kände mig uppslukad i ett entreprenöriellt
drama i realtid. Många var nej-sägarna som med all tydlighet
visade att projekten var dömda att misslyckas. Ärligt talat tvivlade jag själv
ibland när motgångarna beskrevs som långa, branta uppförsbackar.
Sagor och myter berättas av nödvändighet retrospektivt, så även i denna
avhandling. Men det är en väsentlig skillnad om även datainsamlingen görs
historiskt eller om den sker löpande över en längre tid. I det senare fallet är
det min bestämda uppfattning att berättelsen har potential att få en annan
karaktär, då rationellt skinande framgångssagors kranka blekhet kan ersättas
av en mer färgsprakande vardag, med all dess tro, hopp och förtvivlan. Den
narrativa ansatsen har åtminstone hjälpt mig personligen att se entreprenörskapet
i ett nytt perspektiv och öppnat upp en alternativ väg till att försöka
avmystifiera entreprenörskapets väsen. Ansatsen ger också stort utrymme för
att reflektera över den egna rollen – som aktiv lyssnare, analytiker och berättare
– i framläggandet av en ”verklighets”-baserad saga om entreprenörskapets
praktik.
288