Entreprenörskapets Vidunderliga Resa - Remneland, Björn

Innovationernas spridning och mottaganden
Latour (1987) menar att entreprenörerna visserligen gör allt de kan för att
försöka ta kontrollen över sina innovationers spridningar men att deras öde
allt som oftast ligger i omgivningens händer. För visst är entreprenörerna
huvudpersoner men hur mycket de än modifierar och anpassar sina skript
och handlingar gentemot omgivningen finns alltid en viss inneboende tvekan
över dess reaktioner som driver dramat framåt. Omgivningens mottagande
har därmed en stor påverkan på om intrigen präglas av romantiska eller tragiska
förtecken. Hur användarna väljer att tolka och omtolka de skript som
skapats är svårt (omöjligt?) att förutse även om det slutliga resultatet – huruvida
innovationen tillslut blir världsberömd eller slängd på soptippen – retrospektivt
endast är en enkel räkning av supporters.
256
»The fate of a statement depends on others’ behaviour […] at any point, the
trajectory of the ball may be interrupted, deflected or diverted by the other
team – playing here the role of the dissenters – and interrupted, deflected or
diverted by the players of your own team. The total movement of the ball, of
a statement, of an artifact, will depend to some extent on your action but to
a much greater extent on that of a crowd over which you have little control.«
(Latour, 1987:108)
Hur innovationer sprids har studerats av bland annat diffusionsforskaren
Everett Rogers (1995). Han lyfter fram fyra element som påverkar utfallet;
1) innovationen i sig, 2) dess kommunikationskanaler, 3) tiden, samt 4) det
sociala systemet. Han påpekar samtidigt att det finns ett stort mått av osäkerhet
i förloppet.
»Diffusion is the process by which an innovation is communicated through
certain channels over time among the members of a social system […]
[D]iffusion is a special type of communication, in which the messages are
about a new idea. This newness of the idea in the message content gives diffusion
its specific character. The newness means that some degree of uncertainty
is involved in diffusion.« (Rogers, 1995:6)
Men trots denna inbyggda osäkerhet kunde Rogers ändå visa att innovationsspridning
tenderar att utvecklas i en S-liknande kurva där den inledningsvis
går långsamt men tar fart då den så kallade ”kritiska massan” blivit uppnådd,
för att på slutet återigen avta i tillväxt. Ett flertal empiriska studier från en
rad olika akademiska fält såsom antropologi, sociologi, kommunikationsvetenskap,
marknadsföring, media och ekonomi har funnit samma fenomen.