Entreprenörskapets Vidunderliga Resa - Remneland, Björn

osäker och oviss framtid. Sociologen Joseph Gusfield (1989) argumenterar
för att drama är mer än en metafor av livets gång. Som litteraturform använder
den sig av språket för att lyfta fram händelser och intriger, men så gör
också livet självt. I vardagen, hur vi pratar om vad som har hänt och vad som
kommer att hända, har starka dramatiska inslag vilka förändras och modifieras
över tid på samma sätt som ett litterärt verks handling gör.
»The nature of action is intrinsically dramatic and both sociology and literature
should acknowledge this. The concept of “drama” implies action instead
of motion. Action is dramatic because it includes conflict, purpose, reflection
and choice. Consequently, the possibility of transforming the self and/or the
society is omnipresent.« (Gusfield, 1989:10)
Psykologiforskaren Jerome Bruner (1990) menar att konflikter (”trouble”)
visar upp spänningar mellan olika element, ger dramat dess intrig och gör det
intressant och spännande. Sökandet efter lösningar till de uppmålade konflikterna
ger dessutom berättelsen en moralisk såväl som epistemisk status,
då valet av handlingsfokus särskiljer vad huvudpersonerna (och författaren)
anser viktigt och oviktigt, rätt och fel. Intrigen har, som exempelvis Barbara
Czarniawska (2004a) påpekar, en förmåga att väva in både historiska och
sociala kontexter i berättelsen. Den skapar mening kring handlingar och ger
underlag för att bedöma underliggande motiv.
»Emplotment (a term introduced by Hayden White, 1973, who ventured to
say that historians do not find plot in history but put it in themselves) means
introducing structure that allows making sense of the events reported. Traditionally
it responds to a question: “why?” – where, in a positivists view, the
answer should be formulated in terms of causal laws; in a romantic view, in
terms of motives; in post-positivist, post-romantic discourse [Brown, 1989],
it assumes the form of showing “how come?” where laws of nature, human
intentions and random events form a hybrid mixture.« (Czarniawska,
2004a:122-123)
En studie om entreprenörskapet i dess vardande
Den franske sociologen och innovationsforskaren Bruno Latour 11 argumenterar
för att följa skapandet av teknologi och vetenskap ”through the
back door of science in the making, not through the more grandiose entrance
of ready made science” (Latour, 1987:4). Hans kollegor, Wiebe Bijker och
11 Bruno Latour är, tillsammans med exempelvis John Law och Michel Callon, en av ledfigurerna
bakom ett angreppssätt kallat Actor Network Theory (ANT) som tagits fram för att
studera entiteters tillblivelseprocess. I avhandlingen kommer då och då termer hämtade från
ANT-fältet att användas för att beskriva och reflektera kring studiefallens skapelseprocesser,
och jag framhäver gärna att jag personligen har inspirerats mycket av bland annat Latours
texter. Dock, och det är viktigt, är detta inte en ANT-studie. Begreppen kommer (liksom
andra teoribildningar) att användas pragmatiskt i syfte att skapa en bättre förståelse för berättelsens
empiri, dock i försök till enlighet med dess ursprungliga grundtankar.
21