Entreprenörskapets Vidunderliga Resa - Remneland, Björn

ortses ifrån när man som i denna avhandling väljer att främst följa några
utvalda enskilda individer på nära håll. Som Johannisson (2005) påpekar;
»Genom att se entreprenörskapet som ett kollektivt fenomen frigörs betraktaren
både från en överdriven psykologisering av individers drivkrafter och
från en lika överdriven ekonomisering av de entreprenöriella projektens mål
och medel.« (Johannisson, 2005:71)
Att få omgivningen att brinna för innovationen i lika hög grad som entreprenörerna
själva är en stor utmaning och förhandlingsakten mellan egna och
andras önskningar och förväntningar kräver både kreativitet och uthållighet.
Men framför allt gäller det att smitta av sig utav den kärlek och passion till
verksamheten som internt växt fram hos entreprenörerna. För antal medlemmar
på Idébanken är förvisso ett mättal som kan användas både internt
och externt för att ge en uppfattning om innovationens storlek, men viktigare
för verksamhetens överlevnad är trots allt medlemmarnas intensitet, det vill
säga deras gemensamma engagemang, glöd och övertygelse om innovationens
förträfflighet. En aktiv medlem kan vara värdefullare för verksamheten
än tio- eller hundratals passiva åskådare och därför torde det vara mer behjälpligt
att eftersträva en mobilisering av mängden passion och inlevelse i
nätverket snarare än att enbart öka de statistiska medlemssiffrorna.
I avhandlingens titel, liksom på flera ställen i texten, beskrivs entreprenörskapet
som en resa, vilket är en mycket vanlig metafor (Johannisson, 2005).
En resa har inslag av både intention och intuition, där verklighetens upp- och
nedgångar ställs i kontrast till resekatalogernas förförande annonser. En resa
pågår och har en riktning men inte alltid ett helt bestämt slut. En resa tar
olika resurser i anspråk men låter inte dessa skymma de känslomässiga upplevelsernas
tjusning. En resa sker i sällskap med bekanta såväl som obekanta
ansikten och artefakter och bär på drömmen om att upptäcka något nytt och
kanske framför allt att lämna efter sig bestående minnen.
269