Entreprenörskapets Vidunderliga Resa - Remneland, Björn

och marknadsföring blev således minst lika viktigt som det konceptuella och
systemmässiga arbetet.
De potentiella alliansaktörerna var dock många gånger svåra att övertala och
långsiktigt hålla kvar och även om de i ord höll med om entreprenörernas
retorik resulterade det sig inte alltid i konkret handling. Offertkraft/Kompetensarena
Väst hade exempelvis stora svårigheter att få företagen
att engagera och länka sig till projektet (ex. Erik: ”Delvis hade jag kanske
inte räknat med att man hela tiden måste leda allting ända in i mål. För
annars stannar det av. Det finns tröghetslagar. Det är som att springa i sirap”,
se sid. 91). För Idébanken fick man med sig Almi, SUF och andra
organisationer i överenskommelser om samarbete men rent praktiskt ledde
det inte vidare till några konkreta initiativ (ex. Anders: ”Jag är luttrad… inte
fan har det hänt något…”, se sid. 168).
Navigeringsarbete: att hantera en oviss framtid
Eftersom tillvaron för entreprenörer under ett pågående förlopp är oviss och i
ett ständigt kaos skulle man kunna anta att planering varken är möjlig eller
nödvändig där små, tillsynes obetydliga förändringar långt senare kan leda
till stora, oförutsägbara konsekvenser (Stacey, 1995). Johannisson (2005)
lyfter fram intuition 103 och improvisation 104 som viktiga drivkrafter i att omforma
vision till handling, men inte som ersättning utan som komplement till
planer och strategier. För även om tillvaron under entreprenöriella förhållanden
är under ständig rörelse, kantad av överraskningar och oväntade utfall,
spenderar studiefallens entreprenörer mycket tid åt att försöka tygla framtiden,
eller åtminstone förbereda sig för dess irrationaliteter. Entreprenörer i
vardande ställer sig nyfiket frågan; ”Vad skulle hända om jag gjorde såhär?”
Deras tilltro till förmågan att gissa sig till svaret verkar finnas latent, liksom
den ofta förekommande förvåningen när saker inte blir som man tänkt sig.
Alltså; ut mot externa intressenter agerar entreprenörer ”As If” (Gartner et
al., 1992) men i de mer interna domänerna tänker de mer i form av ”What
If” (Gartner, 2007). Man använde önskebilder, scenarios och visioner som
guide till handlandet (ex. Erik: ”Jag kan inte säga att vi har en önskebild hur
det ska se ut om två år men under nästkommande år så, ja. Önskebilden är
att VINNOVA och Regionen finansierar det”, se sid. 52), men är inte sena att
revidera dem då verkligheten visar upp ett annat utfall (ex. Anders: ”Man
103 Med intuition menar Johannisson (2005:95); ”erfarenhetens dolda sida som rymmer en
repertoar av handlingsmönster vunnen ur tidigare reflekterad praktik […] Intuitivt agerande
innebär att man gör något ’på känn’”.
104 Med improvisation menar Johannisson (2005:223); ”den del av vardagstillvaron där
individen utvecklat praktiker som varken är fria eller ofria, varken medvetna eller omedvetna”,
och drar likheter med Bourdieus begrepp ”habitus” (Bourdieu, 1972/1977).
249