Entreprenörskapets Vidunderliga Resa - Remneland, Björn

prenören som gillar att dra igång projekt? Jag menar man får ju bejaka sig
lite, för det är ju rätt kul det här också”, se sid. 109).
Uppfattningen om hur världen fungerar – om den är rationell, politisk, hotfull,
osäker med mera – har dessutom stark inverkan på aktörernas val av
scen, hjälpmedel och handlingsstrategier. Om man jämför Eriks och Anders
uttalanden i intervjuerna märker man klara skillnader i sättet att se på och
prata kring innovationsprocessen. Dessa synsätt avspeglade sig i deras sätt
att beskriva det egna innovationsarbetet. För Offertkraft/Kompetensarena
Väst var det viktigt att göra systemet ”färdigt” innan det släpptes till användarna
(ex. Erik: ”Ingen skulle köpa en tom telefonkatalog utan telefonnummer.
Så vi måste driva på den processen tills vi får en struktur där det finns
tillräckligt mycket information”, se sid. 50). Man eftersökte en ”aha”-effekt
hos mottagarna som skulle göra det lättare att sedan sälja in lösningen till
dem. Därför ville de först göra systemets design och innehåll någorlunda
klart innan utomstående kunde ge feedback. Det rådde en ganska stor grad
av ”slutenhet” gentemot omvärlden och mycket av utvecklingsarbetet skedde
internt inom projektet (ex. Erik: ”om vi är tillräckligt skickliga på att sätta
oss in i användarnas perspektiv så kan vi undvika vissa av iterationerna och
speeda upp det hela […] För jag kan inte åka ut till företag och tvinga dem
att börja använda systemet, men jag kan däremot se till att den informationen
som faktiskt finns där är relevant, aktuell och knivskarp. På så sätt höjer
vi systemets värde”, se sid. 84).
För Idébanken var det i princip tvärtom. Visserligen skulle man kunna påpeka
att Anders låg i en senare fas än Erik och Tomas vad gällde systemutvecklingen
eftersom själva grundsystemet redan var framtaget när han beslöt
sig för att lägga ut det som en tjänst på Internet. Men själva konceptet och
innehållet var inte på långa vägar fastslaget utan det skulle skapas i samspel
med användarna (ex. Anders: ”Det ligger lite i min strategi att göra användarna
så självständiga som möjligt och i förlängningen kan man ju se det
som att jag tillhandahåller torgplatsen, men dom får sköta allt annat själva”,
se sid. 128). Både hemsidans grafiska interface, dess texter och tjänsteinnehåll
förändrades kontinuerligt under resans lopp. Anders såg det som en
del i utvecklingsarbetet och var inte alls besvärad av att många av hans testförsök
i slutändan inte ledde någon vart. Det var snarare lite av hans strategi;
att slänga upp många bollar i luften och hoppas att åtminstone någon landade.
Den öppna innovationssynen kom ganska snabbt att prägla hela webbplattformens
värderingar vilket i sin tur tenderade att locka till sig likasinnade
och skapa misstänksamhet och otrygghet hos oliktänkande (ex. Anders:
”Vad det handlar om är öppenhet, till skillnad från det traditionella att om
du har en uppfinning ska du inte berätta om den för andra för då stjäl dom.
Jag vänder ju på det hela […] Tidigare har jag kanske varit den där kameleonten
som ändrar färg efter omgivningen. Idag berättar jag istället vad jag
står för”, se sid. 151).
235