Entreprenörskapets Vidunderliga Resa - Remneland, Björn

322
who discover, evaluate, and exploit them.« (Shane & Venkataraman,
2000:218)
Reflektioner kring entreprenörskapsfältets historiska arv
Som märks i denna genomgång av de influenser som lett fram till entreprenörskapsfältets
formering finns starka historiska rötter från nationalekonomin
och mot slutet även personlighetspsykologin. Allt baseras på mer eller
mindre positivistiska grundantaganden (vilket är naturligt då detta var det
generellt rådande paradigmet inom vetenskapen) men också med en relativt
stor distans från det verkliga entreprenöriella skeendet. Empirisk data hanteras
på en generell, aggregerad nivå i syfte att ge förenklade generaliseringar
av entreprenörskapets funktion eller entreprenören som individ.
Utifrån ett ”burkianskt” pentad-perspektiv (Burke, 1945) kan man säga att en
stor vikt lades på frågorna vad, vem och i viss mån varför, men mindre på
hur kopplat till var. Under 1990-talet och framåt har dock en ökad processorientering
bland entreprenörskapsforskare även börja rikta ljuset på de senare
delarna, vilket vi återkommer till längre fram i litteraturgenomgången.
Fältets etablering och managerialismens intåg
Sina gamla nationalekonomiska förfäder till trots anses entreprenörskapsområdet
som ett eget forskningsfält vara relativt ungt. Hjorth (2001:200) nämner
exempelvis att den första entreprenörstidskriften (Journal of Small Business
Management) startade 1963 och den första större akademiska konferensen
i ämnet skedde 1970. Visserligen hade, som nämnts tidigare, ett flertal
akademiska discipliner diskuterat entreprenören och dennes gärningar, men
endast i marginell omfattning och i respektive forskningsområdes utkanter.
Joseph Schumpeter refereras exempelvis mycket sparsamt i rent nationalekonomiska
verk.
Men i slutet på 1970-talet började organisations-, management- och ledarskapsforskning
intressera sig för entreprenörskap som studieområde och gav
det legitimitet och nya forskningsfrågor. Också småföretagsforskaren David
Birch fick ett stort inflytande med sin skrift The Job Generation Process
(Birch, 1979), som lyfte fram de små- och nyetablerade företagens betydelsefulla
roll på arbetsmarknaden. Detta var forskningsresultat som låg i linje
med de nyliberala strömningar som växt sig allt starkare i Storbritannien
(med Margaret Thatcher) och USA (med Ronald Reagan). Förflyttningen av
fokus från Staten till Marknaden och därmed Entreprenören som drivkrafter
för samhällsutveckling och tillväxt gjorde att entreprenörskap plötsligt hamnade
i centrum hos politiker såväl som samhällsforskare (Landström, 2005).