Entreprenörskapets Vidunderliga Resa - Remneland, Björn

Om lärdomar från studiefallen
Så vad har vi lärt oss om entreprenörskapsprocessen vid etablering av webbplattformar
för kunskapsutbyte, när vi nu närmar oss slutet av avhandlingen?
Väl medveten om det problematiska med att göra generaliseringar från enskilda
fall vill jag ändå försöka göra ett inlägg om studier av entreprenörskap
och dess presentationsform.
Mikael Samuelsson (2004) delar upp entreprenörers verksamheter i 1) innovativa
etableringsprocesser och 2) reproducerande etableringsprocesser 107 .
Utifrån denna dikotomi är det frestande att se Idébanken som ett exempel på
det första fallet genom sin strävan att bryta rådande mönster och vanor, medan
Offertkraft/Kompetensarena Väst kunde tänkas ligga mer åt det senare
hållet, med ett matchande av resurser för att göra marknaden effektivare. Ur
avhandlingens dramaberättelse framgår dock att entreprenörskapets komplexitet
och paradoxala framställning gör det mycket svårt att med bestämdhet
klassificera dess innehåll i fyrkantiga boxar. Berättelsens aktörer – i Idébanken
såväl som i Offertkraft/Kompetensarena Väst – presenterar sig själva
som både rationellt tänkande (”homo oeconomicus”) och fritt lekande
(”homo ludens”) varelser. De ser sig både som impulsiva, intuitiva improvisatörer
och kallt planerande administratörer. Allt beroende på den lokala
kontexten; tiden, platsen och sinnesstämningen. Deras handlingar får således
både inslag av vad Schumpeter (1934) skulle kalla ”kreativ förstörelse” och
ett sökande efter jämviktsskapande möjligheter på en i deras ögon imperfekt
marknad, och befinner sig både ute i nyskapandets periferiska utkanter och
mitt i centrum av reproducerandets rådande diskurser.
Avhandlingen tydliggör också att uppbyggnaden av webbplattformar, liksom
säkerligen innovationer i stort, knappast följer en linjär, planerad och förutsägbar
process. I början är idéer vaga och ofta kritiserade, men med tiden
blir de allt mer verbaliserade och materialiserade i den strävsamma färden
mot realisering. Entreprenörenas bakgrundsförståelse om hur världen funge-
107 Uppdelningen är starkt influerad av två olika nationalekonomiska synsätt som historiskt
präglat entreprenörskapsfältet, där ”innovativa etableringsprocesser” kan härledas till
Schumpeters (1934) brytande av mönster och skapande av obalanser, och ”reproducerande
etableringsprocesser” representerar den så kallade österrikiska traditionen med bland annat
företrädare som Hayek (1945) och Kirzner (1973) vilka menar att entreprenörskap är ett
sökande efter affärsmöjligheter som leder till jämvikt mellan utbud och efterfrågan. Se också
Bilaga III om entreprenörskapsfältet samt Landström (2005).
267