Entreprenörskapets Vidunderliga Resa - Remneland, Björn

Kort introduktion av studiefallen
Det första studiefallet är ett projekt som kallas Ökad Offertkraft och som
sedermera döptes om till Kompetensarena Väst. Kortfattat kan man beskriva
själva idén som ett webb-baserat visualiseringsverktyg där aktörer inom till
exempel en viss bransch eller geografisk region kan lägga in information om
sina tillgängliga kompetenser, resurser och utrustning, vilket ger möjligheter
till andra intresserade företag att ta kontakt för olika former av samarbeten.
Under åren 2003-2006 drevs applikationsutvecklingen som ett projekt finansierat
genom offentliga medel och med offentliga aktörer som huvudmän.
Det andra studiefallet följer etableringen av en webbsida kallad Idébanken.se
som lanserades i februari 2004. Bakom denna plattform ligger en entreprenör
vars ursprungliga tanke var att skapa en marknadsplats för idéer på Internet.
Privatpersoner såväl som företag skulle på sidan lägga upp frågor eller problem
och på detta sätt få tips, idéer och förslag på lösningar. Med privat finansiering
och stor envishet började konceptet ta form och spridas.
De två fallstudiernas fortskridande från vision till materialisering kompletterar
varandra och dess likheter och skillnader skapar utrymme för vidare reflektioner
och analyser kring entreprenörskapets betingelser i framväxande
verksamheter. Varför det blev just dessa två studiefall som bygger upp det
empiriska materialet kommer att framgå av berättelsen samt diskuteras vidare
i metodkapitlet som ligger som Bilaga II.
Hur har entreprenörskap främst studerats tidigare? 7
Schumpeter (1934) pekade ut entreprenören som en central funktion i samhället,
det vill säga personen som bryter mönster och skapar något nytt – en
innovation – genom att kreativt förstöra det gamla och skapa ojämnvikt på
marknaden. Denna individ, av Schumpeter kallad ”the Great man”, har genom
tiderna beklätts med hjältemässiga egenskaper, behov, attityder, värderingar
och beteenden som särskiljt honom (sällan henne) från resterande
dödliga (Shane, 2003). I takt med en allt mer komplex, globaliserande värld
med nya kontextuella spelregler såsom ökad konkurrens, sofistikerad teknologi
och en allt snabbare förändringstakt har akademiker som Michael Porter
(1980) och Michael Gibbons (1994) argumenterat för nya entreprenöriella
mönster där samverkan mellan olika aktörer har satts i centrum. I tillväxtsagorna
ersattes sålunda den enskilda entreprenörsriddaren av stora arméstrukturer
döpta till ”kluster”, ”nätverk”, ”Triple Helix” och/eller ”innovationssystem”.
När entreprenörskap anses inbäddat i ett större sammanhang
7 För en mer utförlig genomgång av entreprenörskapsfältet, se Bilaga III.
16