Entreprenörskapets Vidunderliga Resa - Remneland, Björn

Narrativa ansatser inom organisationsforskningen
Många av de språkvetenskapliga angreppssätten inom organisationsområdet
är än idag starkt influerade av strukturfunktionalismen med bland annat Talcott
Parson som tidig förespråkare. Den språkliga omsvängningen har dock
de senaste decennierna även gett avtryck på organisationsfältet, där organisationsteoretiker
som Karl Weick och Barbara Czarniawska har gått i bräschen
för en ökad språk- och processorientering som förflyttar den analytiska vikten
från organisation till organisering. Den narrativa ansatsen kan idag sägas
vara ett relativt väletablerat forskningsperspektiv inom området företagsekonomi
och organisationsutveckling (Boje, 2001; Czarniawska, 1993; Gabriel,
2004), med naturliga influenser från andra discipliner såsom semiotik
(Barthes, 1977; Todorov, 1990/1978), filosofi (Ricoeur, 1984; Rorty, 1991),
psykologi (Bruner, 1991; Mishler, 1986), historia (H. White, 1987), sociologi
(Holstein & Gubrium, 2000; Riessman, 1993) och nationalekonomi
(McCloskey, 1985).
Av Burkes (1945) fyra ”master troops” har det i första hand blivit metaforen
som fått inflytande i organisationsteorin, kanske främst genom Gareth Morgan
(1980; 1986). Metaforer har enligt honom en organiserande effekt som
koncentrerar sig på vissa specifika organiseringsaspekter samtidigt som de
tonar ned andra. Att till exempel beskriva organisationen som en maskin ger
helt andra implikationer än om man ser den som en organism, en hjärna eller
någon av de andra retoriska figurer som han lyfter fram i sin berömda bok
Images of Organization (Morgan, 1986).
Olika former av narrativt inspirerade begrepp har genom åren växt fram
inom organisationsforskningen. Clark (1971) använde exempelvis termen
”organizational saga” för att skildra en gemensamt etablerad, stark organisationskultur
med karismatiska ledare och svårbemästrade mål.
»An organizational saga presents some administrative logic, some rational
explanation of how certain means lead to certain ends, but it also contains a
sense of romance and mystery that turns a formal place into a deeply beloved
institution. Participants are passionate to the point where we say they
partake of the gospel of the organization.« (Clark, 1971:501)
Mitroff och Kilmann byggde vidare i fokuseringen på berättelser som verktyg
för organisering av företagskulturer. Så kallade ”epic myths” (Mitroff &
Kilmann, 1975:18) är organisationsmyter som ger mening och delad förståelse
bland organisationens medlemmar och faciliterar problemlösning och
förändring. Joanne Martin och hennes kollegor (Martin, Feldman, Hatch, &
Sitkin, 1983) analyserade berättelser från ett stort antal organisationer för att
leta efter uniciteten i respektive myt. Vad de fann var en så kallade unicitetsparadox
(”uniqueness paradox”), det vill säga att de element som organisationsmedlemmar
ofta höll som unikt för deras egen situation visade stora
likheter med vad andra organisationer också höll som unikt.
281