Entreprenörskapets Vidunderliga Resa - Remneland, Björn

Avslutande tankar kring entreprenörskap
Om studier av entreprenörskap
Själv ser jag mig knappast som en entreprenör. Kanske tänker jag för mycket,
snarare än att genomföra? Kanske är jag för feg eller har det för bra där
jag är? Kanske har jag funnit min drivkraft och passion någon annanstans?
Fast å andra sidan, tänker och grubblar aldrig entreprenörer? Är inte de också
ibland skraja eller rent av nöjda? Och brinner alltid deras glöd och initiativkraft
helt oförtröttligt? Berättelsen kring Offertkraft/Kompetensarena Väst
och Idébanken indikerar motsatsen. Ligger entreprenörsdefinitionen inbäddad
i individers personlighet, deras entreprenöriella handlingar eller omgivningens
mottaganden? Eller är det kanske ett samspel? Var exempelvis Ingvar
Kamprad entreprenör innan han startade IKEA och i så fall när skedde
transformeringen från att vara en ”normal” människa? I mitt eget fall kan
man tycka att frågan är onödig eftersom jag varken identifierar mig med
entreprenörsidealet eller tycker mig utföra entreprenöriella handlingar. Men
frågan i sig är intressant då den leder till utgångspunkter för hur entreprenörskap
bör studeras. Ska man följa en process av handlingar, dess meningsskapanden
eller de slutliga resultaten? Eller kanske en kombination?
Det akademiska entreprenörskapsfältet är under ständig utveckling och har
de senaste årtiondena haft en lång och intensiv intern debatt om dess fragmenterade
innehåll och forskningsmetodik. Det har sökts efter gemensamt
accepterade entreprenörskapsdefinitioner (Bruyat & Julien, 2000; Cunningham
& Lischeron, 1991), teorier (Bygrave & Hofer, 1991) och nivåer
(Davidsson & Wiklund, 2001). Men går det överhuvudtaget att teoretisera
om entreprenörskap? Avhandlingens berättelse om de två studiefallen liksom
dess efterföljande diskussion har visat hur aktörerna och deras uttalade motiv,
såväl som scenen och till buds stående medel påverkar tillvägagångssätt i
en dubbelriktad interaktion över tid. Men för att förstå entreprenörskapets
fulla magi behövs med all sannolikhet mer än en explicit beskrivning av
entreprenörens praktik (som exempelvis denna avhandling baseras på). En
liknelse kan göras med hur konstnären (VEM) vill skapa en målning (VAD)
med hjälp av penslar och färg (HUR) och rita ett vackert motiv (VARFÖR) i
dennes ateljé (VAR) . Den tysta kunskapen – färgval, lutning på penseln,
trycket mot vaxduken, kreativitetens och fantasins vägval och stil – kan kanske
däremot endast en annan konstnär förstå och det är väl möjligen i denna
263