Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12

åren 2008–2011. Dessa andelar av unga med
funktionsnedsättning är liknande de i andra undersökningar
av levnadsvanor.
I vår bearbetning av ULF har vi delat upp
gruppen som svarat att de har någon funktionsnedsättning
i de som kan sägas ha en funktionsnedsättning
med funktionshinder och de som har
en funktionsnedsättning men inte ett funktionshinder.
Syftet med detta är att med bakgrund av
definitionerna av funktionsnedsättning och funktionshinder
undersöka om de som upplever ett
funktionshinder har en annan levnadssituation än
de som enbart anger en funktionsnedsättning. I
åldersgruppen 16–29 år angav 4,3 procent att de
hade en funktionsnedsättning med funktionshinder,
12,1 procent hade en funktionsnedsättning
men inte ett funktionshinder.
Utöver de två enkätundersökningarna har vi
även använts oss av semistrukturerade intervjuer
med 12 personer i åldern 15–29 år med olika typer
av funktionsnedsättningar, kontaktat representanter
för de verksamheter som beskrivs i kapitel 8
samt gjort en grundlig genomgång av vad som
hittills har skrivits och vad som är på gång inom
de olika temaområdena. Under året har vi bland
annat samrått med myndigheter som Handisam,
Barnombudsmannen, Kulturrådet och Socialstyrelsen.
Vi har även samrått med forskare och med
Nätverket unga för tillgänglighet (NUFT).
I rapporten beskriver vi eventuella skillnader
efter bakgrundsvariablerna ålder och kön. Vi redovisar
dock inte bakgrundsvariabler som socioekonomisk
bakgrund, utländsk bakgrund, sexuell
läggning eller identitet samt var i landet man bor.
Anledningen är främst de beskrivna begränsningarna
i det statistiska materialet som gör att det är
svårt att redovisa fler undergrupper. Vi har inte
heller haft möjlighet att beskriva unga funktionsnedsattas
levnadsvillkor över tid.
I de följande kapitelsammanfattningarna avser
statistiken resultat från de två huvudundersök-
8
ningarna som alltså skildrar unga i åldern 16–25
år 2012, respektive i åldern 16–29 år de sammanslagna
åren 2008–2011.
Utbildning och lärande
Rätten till utbildning gäller alla och funktionshinderspolitiken
innehåller flera mål som syftar
till att förbättra situationen för personer med
funktionsnedsättning inom utbildningsväsendet.
Utbildning är också ett centralt område för att
förverkliga ungdomspolitikens övergripande
mål att alla unga ska ha verklig tillgång till välfärd
och inflytande. Analysen visar att det finns
en hel del kvar att göra innan unga med funktionsnedsättning
kan sägas ha samma villkor
som andra inom skolan. På flera punkter har
unga med funktionsnedsättning en sämre situation
på utbildningsområdet:
• Bland unga med funktionsnedsättning har 17
procent grundskola som högsta avslutad utbildning,
jämfört med 7 procent bland övriga unga.
• I gruppen har 32 procent en avslutad eftergymnasial
utbildning, jämfört med 43 procent bland
övriga unga.
• Bland dem i gruppen som går i skolan är 21
procent ganska eller mycket missnöjda med sin
skolsituation, jämfört med 8 procent bland övriga
unga.
• I gruppen är 25 procent ganska eller mycket
missnöjda med sin utbildning, jämfört med 12
procent bland övriga unga.
• Av dem i gruppen som går i skolan har 13 procent
känt sig otrygga eller rädda i skolan under
det senaste halvåret, jämfört med 6 procent av
övriga unga.