Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Även barns och ungas läkemedelsanvändning<br />
kan ses som en form av ohälsa. I Hälsa<br />
och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning<br />
(Statens folkhälsoinstitut 20<strong>12</strong>)<br />
framkommer att det är betydligt vanligare att<br />
barn i åldern 2–17 år med funktionsnedsättning<br />
använder receptbelagda läkemedel jämfört<br />
med andra barn. Andelen är 31 procent bland<br />
barn med lindriga funktionsnedsättningar och<br />
58 procent bland barn med måttliga eller svåra<br />
nedsättningar, 2 jämfört med 5 procent bland<br />
barn utan funktionsnedsättning. Sett till typen<br />
av funktionsnedsättning är receptbelagda läkemedel<br />
vanligast bland barn med huvudsakligen<br />
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och<br />
bland barn med enbart allergisjukdomar. Andelen<br />
är 51 procent respektive 48 procent jämfört<br />
med 32 procent bland barn med huvudsakligen<br />
fysiska funktionsnedsättningar och 6 procent<br />
bland barn utan funktionsnedsättning. Barn med<br />
funktionsnedsättning hade även i högre grad än<br />
andra tagit receptfria läkemedel mot huvudvärk<br />
och magbesvär under de senaste fyra veckorna<br />
(Statens folkhälsoinstitut 20<strong>12</strong>).<br />
Levnadsvanor<br />
Rökning, snusning och riskbruk av alkohol är<br />
vanligare bland elever med funktionsnedsättning<br />
än bland elever utan funktionsnedsättning.<br />
Elever med funktionsnedsättning är också mindre<br />
fysiskt aktiva än elever utan funktionsnedsättning.<br />
Därmed löper dessa barn en större risk<br />
för framtida ohälsa på grund av sina levnadsvanor<br />
(Statens folkhälsoinstitut 2011).<br />
I ULF-undersökningen, där svarsgruppen är<br />
i åldern 16–29 år, framgår skillnader mellan<br />
unga med funktionsnedsättning och unga utan<br />
funktionsnedsättning. Det är en större andel<br />
unga med funktionsnedsättning som antingen<br />
röker eller snusar dagligen (35,1 procent) jäm-<br />
135<br />
fört med unga utan funktionsnedsättning (22,7<br />
procent). Både män och kvinnor med funktionsnedsättning<br />
röker eller snusar dagligen i större<br />
utsträckning än män och kvinnor utan funktionsnedsättning.<br />
Andelen unga män med funktionsnedsättning<br />
som röker eller snusar dagligen<br />
är 42,9 procent medan motsvarande andel unga<br />
män utan funktionsnedsättning är 28,1 procent.<br />
Andelen unga kvinnor som röker eller snusar<br />
dagligen är 29,3 procent medan motsvarande<br />
andel unga kvinnor utan funktionsnedsättning<br />
är 16,4 procent.<br />
I Statens folkhälsoinstituts nationella kartläggning<br />
av barns och ungas psykiska hälsa (2011)<br />
framkommer att bland elever med funktionsnedsättning<br />
har 39 procent provat att röka och<br />
10 procent röker varje dag eller nästan varje<br />
dag. Bland elever utan funktionsnedsättning har<br />
30 procent provat att röka och 4 procent röker<br />
dagligen eller nästan dagligen. För snusning är<br />
det tre gånger vanligare att elever med funktionsnedsättning<br />
snusar dagligen eller nästan<br />
dagligen (6 procent), jämfört med elever utan<br />
funktionsnedsättning (2 procent).<br />
Det framkom också att majoriteten av eleverna<br />
i årskurs 9 har provat alkohol. Det är en<br />
ungefär lika stor andel elever med funktionsnedsättning<br />
som har provat alkohol som andel<br />
elever utan funktionsnedsättning, 61 procent<br />
jämfört med 58 procent. Elever med funktionsnedsättning<br />
dricker dock i högre grad mycket<br />
alkohol vid ett och samma tillfälle. Nästan var<br />
femte, 18 procent, av eleverna med funktionsnedsättning<br />
dricker mycket alkohol minst två<br />
gånger per månad. Det kan jämföras med drygt<br />
var tionde, <strong>12</strong> procent, bland övriga elever. Pojkar<br />
med funktionsnedsättning är den grupp som<br />
har de mest riskabla alkoholvanorna. Av pojkarna<br />
med funktionsnedsättning svarar 21 procent<br />
att de dricker mycket alkohol minst två gånger
Change language