Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12

Viss minskning
av antalet elever
Från slutet av 1990-talet fram till mitten av
2000-talet ökade antalet barn som togs emot i
särskolan, för att därefter minska något. Däremot
har det varit en viss ökning av antalet elever
med lindrig utvecklingsstörning.
Den senaste terminen fanns totalt 10 800 elever
i grundsärskolan, 39 procent tjejer och 61 procent
killar. Läsåret 2009/10 var det omkring 1,4
procent av eleverna i grundskoleålder som gick
i särskola (Skolinspektionen 2011b), vilket motsvarade
drygt 12 000 personer. Antalet antagna
elever minskade med 11 procent mellan läsåren
2010/11 och 2011/12 (www.skolverket.se).
Dock ökade andelen elever i grundsärskolans
årskurs 9 vilket kan vara ett tecken på att de som
tidigare skulle ha läst ett tionde skolår stannat
kvar i den nionde årskursen. Omkring en femtedel
läser halva tiden med elever i grundskolan.
Denna andel varierar dock stort mellan olika
kommuner. Antalet grundsärskolor i landet har
också minskat. Dock bör det lyftas fram att det
finns brister i statistiken och i den inrapportering
som sker. Därför är det inte möjligt att ge en
helt exakt bild av antal och andel elever som går
i denna skolform (se Skolinspektionen 2011b).
Kritiserad prövning av
rätten att gå i grundsärskolan
Det finns brister i mottagandet i grundsärskolan.
Skolinspektionen har i en granskning av
arbetet i 30 slumpmässigt utvalda kommuner
riktat skarp kritik mot kvaliteten i kommunernas
handläggning och utredning (Skolinspektionen
2011b). Myndigheten krävde att alla dessa
kommuner skulle gå igenom sina utredningar
för samtliga elever i särskolan. Om elever i den
granskningen visar sig sakna rätt att gå i särskolan
skulle de snarast ges plats i grundskolan, där
65
de ska erbjudas det stöd som behövs för att de
ska klara av studierna. Skolinspektionen gav
också en rad förslag för att komma tillrätta med
felaktigheter och säkra en mer rättssäker handläggning
framöver.
Skolinspektionen (2011c) har också i en granskning
av knappt 60 kommuner konstaterat att
det överlag finns goda handläggningsrutiner för
mottagande i grundsärskolan, men att dessa ofta
inte följs. Skolinspektionen har nu infört granskning
av särskolor i den regelbundna tillsynen av
skolornas arbete runtom i landet.
Inspektionen för socialförsäkringen (2012) har
också påpekat att felaktig placering i särskola
dels innebär att dessa personer felaktigt får aktivitetsersättning,
dels får en förhöjd risk att också
vara bidragstagare när de slutar skolan. Från
höstterminen 2013 ska rektor underrättas om
någon inom skolan får kännedom om att något
tyder på att en elev inte tillhör grundsärskolans
eller gymnasiesärskolans målgrupp. Rektorn ska
rapportera detta till personens hemkommun som
skyndsamt ska utreda frågan (prop. 2012/13:1).
Bättre utvecklingsmöjligheter
för elever önskas
Brister har också lyfts fram inom utbildningen
och vissa förändringar har gjorts på senare år.
Skolinspektionen (2010c) har lyft fram att det
ibland finns tendenser att elever inte möts av
tillräckliga utmaningar. De har därför efterlyst
en bättre balans mellan möjligheter att utveckla
sina förmågor och ett omsorgsperspektiv. Slutsatserna
bygger på en granskning av 28 skolor
med fokus på undervisningen i svenska. I flera
fall behövde bättre system utvecklas för att belysa
elevernas förutsättningar, möjligheter och
behov samt för att anpassa undervisningen.
Många lärare hade en specialpedagogisk kompetens.
En brist var dock att många saknade behörighet
för att undervisa i svenska.