Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
personer som varit med i teatern har växt på det<br />
personliga planet och börjat ställa krav på ökade<br />
rättigheter och inflytande.<br />
Kultur i skolan<br />
Detta kapitel beskriver främst aktiviteter på<br />
fritiden. I sammanhanget kan dock nämnas regeringens<br />
satsning Skapande skola som från<br />
och med 2011 riktar sig till hela grundskolan.<br />
Satsningen syftar till att utifrån skolans läroplan<br />
öka samverkan mellan skolan och det professionella<br />
kulturlivet och stimulera elevernas<br />
eget skapande. Detta har bland annat resulterat<br />
i att 56 procent av skolhuvudmännen sökt Skapande<br />
skola-bidrag för insatser riktade till särskoleklasser.<br />
Myndigheten för kulturanalys har<br />
initierat en forskningsbaserad utvärdering av<br />
Skapande skola. Uppdraget kommer att slutredovisas<br />
under 2013.<br />
Idrott och motion<br />
Idrott och fysisk aktivitet kan betyda mycket såväl<br />
för en god hälsa som för social delaktighet.<br />
Att börja idrotta som ung ökar chanserna för att<br />
etablera motionsvanor som består i vuxen ålder<br />
och som i sin tur minskar hälsorisker senare i<br />
livet. För unga med funktionsnedsättning kan<br />
motion på fritiden även spela en viktig roll för<br />
habilitering.<br />
Motion och idrott mindre<br />
vanligt bland unga med<br />
funktionsnedsättning<br />
Unga med funktionsnedsättning idrottar/motionerar<br />
enligt <strong>Ungdomsstyrelsen</strong>s ungdomsenkät<br />
20<strong>12</strong> i mindre utsträckning än unga utan funktionsnedsättning.<br />
5 Detta gäller såväl idrottande i<br />
en klubb eller förening som oorganiserat idrottande<br />
utanför en förening. Ungefär en fjärdedel,<br />
205<br />
26 procent, av unga med funktionsnedsättning<br />
i åldern 16–25 år föreningsidrottar minst varje<br />
vecka, jämfört med 38 procent bland dem utan<br />
funktionsnedsättning (figur 6.3). Det är betydligt<br />
vanligare att idrotta utanför en förening eller<br />
klubb, 58 respektive 69 procent gör det bland<br />
unga med respektive utan funktionsnedsättning.<br />
Slår vi ihop andelen som minst varje vecka motionerar/idrottar<br />
i någon form, antingen i eller<br />
utanför en förening, skiljer det 11 procentenheter<br />
mellan unga med och unga utan funktionsnedsättning,<br />
68 jämfört med 79 procent.<br />
Ser vi till dem som aldrig idrottar eller motionerar<br />
på fritiden är mönstret detsamma, en<br />
större andel unga med funktionsnedsättning än<br />
övriga svarar att de aldrig idrottar. Det är nästan<br />
en tre gånger så stor andel bland unga med funktionsnedsättning<br />
som svarar att de aldrig idrottar<br />
på fritiden jämfört med unga utan funktionsnedsättning,<br />
15,1 procent jämfört med 5,8 procent.<br />
Tendens att tjejer<br />
motionerar i högre grad<br />
Enligt ungdomsenkäten är tendensen att funktionsnedsatta<br />
tjejer idrottar i större utsträckning<br />
än funktionsnedsatta killar (figur 6.3). Det finns<br />
ingen signifikant skillnad när vi jämför andelen<br />
killar och andelen tjejer som idrottar minst en<br />
gång i veckan i en klubb eller förening eller om<br />
man idrottar oorganiserat, utanför en förening.<br />
Men ser vi till dem som veckovis motionerar eller<br />
idrottar antingen i en förening eller i oorganiserad<br />
form är det en signifikant större andel<br />
tjejer som har gjort det jämfört med andelen killar,<br />
74 respektive 62 procent. Skillnaderna mellan<br />
könen kvarstår även när vi studerar andelen<br />
som svarat att de aldrig motionerar på sin fritid.<br />
Nästan en av fem killar med funktionsnedsättning<br />
idrottar aldrig, vare sig i förening eller oor-
Change language