Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Inflytande i utbildning,<br />
arbetsliv och fritid<br />
Inflytande kopplat till politik handlar ofta om att<br />
påverka den övergripande samhällsinriktningen.<br />
I detta avsnitt berör vi istället inflytande och delaktighet<br />
inom olika livsområden. Hur detta ser<br />
ut inom skolan, i arbetslivet och på fritiden är i<br />
vissa avseenden mer vardagsnära och något som<br />
präglar den egna livssituationen. Vilka möjligheter<br />
ges till inflytande och finns det sammanhang<br />
där man känner sig delaktig? Det saknas<br />
bra belysning av dessa frågor i de statistiska undersökningar<br />
som <strong>Ungdomsstyrelsen</strong> har analyserat.<br />
Däremot finns andra tidigare studier som<br />
berör de frågor som redovisas i detta avsnitt.<br />
Inflytande i skolan<br />
Elevinflytandet är sedan länge fastställt på alla<br />
juridiska nivåer av skolans reglering, från skollagen<br />
över grundskole- och gymnasieförordningen<br />
till läroplanen. Av skollagen framgår<br />
tydligt att skolans värdegrund är de mänskliga<br />
rättigheterna och att barnkonventionens artikel<br />
<strong>12</strong> bildar den rättsliga grunden för alla elevers<br />
rätt till inflytande i skolan. Skollagen fastställer<br />
också vilka skyldigheter elevernas rätt till inflytande<br />
medför för skolan. Till exempel ska personalen<br />
informera eleverna om deras rättigheter<br />
samt stödja och underlätta deras inflytande och<br />
delaktighet (Ds 2009:25).<br />
178<br />
Att stärka ungas inflytande<br />
och deltaktighet i skolan<br />
Många av de studier som gjorts kring inflytande<br />
och delaktighet och unga med funktionsnedsättning<br />
rör skolmiljön.<br />
I studien Participation and disability (Eriksson<br />
2006a) analyseras delaktighet i skolan bland<br />
unga med funktionsnedsättning. Den visar att<br />
dessa unga generellt sätt är mindre delaktiga i<br />
skolaktiviteter än unga utan funktionsnedsättning.<br />
Att vara inkluderad och ha många vänner<br />
som stöttar en leder till ökat deltagande, medan<br />
stöd från assistenter och lärare enligt studien<br />
snarare tycks kunna ha motsatt effekt. Detta tyder<br />
på att stöd från vänner och ett starkt socialt<br />
nätverk kan var främjande för delaktigheten,<br />
medan för mycket inblandning från vuxenvärlden<br />
kan ha negativ inverkan (Eriksson 2006a).<br />
I rapporten Får jag vara med? (Rädda barnen<br />
2008) beskrivs skolsituationen för barn mer rörelsehinder.<br />
Där ges exempel på inkludering och<br />
exkludering i skolvardagen. Några slutsatser<br />
var att fokus ofta hamnar på rörelsehindret på<br />
bekostnad av utbildningen. Delaktigheten blev<br />
som tydligast prövad för friluftsdagar, idrottslektioner<br />
och skolresor. Elever upplevde att<br />
dessa tillfällen har en särskild betydelse för gemenskapen.<br />
Mot den bakgrunden är det särskilt<br />
problematiskt att flera också hade erfarenheter<br />
av utestängning från dessa aktiviteter. Bland annat<br />
föreslogs kompetensutveckling för lärare,<br />
att skolor blir bättre på att samverka med andra<br />
aktörer och att rätten att välja skola bör stärkas.
Change language