Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12

procent att de kände någon som kunde hjälpa
dem (34 procent bland unga utan funktionsnedsättning).
De som inte kan överklaga själva eller
känner någon som kan hjälpa dem göra det
fick också svara på om de vet vart de kan vända
sig i sådana situationer. Det var en mycket liten
andel av unga generellt som svarade att de visste
detta, runt 1 procent. Skillnader mellan unga
med respektive utan funktionsnedsättning, eller
de undergrupper som analyserats, är dock inte
statistiskt säkerställda. Andelen unga som angav
att de inte kunde överklaga själva, inte kände någon
som kunde hjälpa dem och heller inte visste
vart de kunde vända sig för att få hjälp var cirka
10 procent i båda i grupperna i åldern 16–29 år.
Ungefär 5 procent bland såväl unga med som
unga utan funktionsnedsättning i åldern 16–29
år svarade ”vet ej” på frågan om de skulle kunna
överklaga själva.
Sammanfattningsvis var andelen som själva
kunde överklaga beslut något mindre bland
unga med funktionsnedsättning, medan det var
ungefär lika stora andelar som helt saknade kunskap
om hur man överklagar eller vart de kan
vända sig för att överklaga.
Medlemskap och aktivt
deltagande i föreningar
och intresseorganisationer
Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät 2012 visar
inga säkerställda skillnader för medlemskap i
föreningar. Dock finns andra indikationer på att
inflytandet kan förbättras för unga. Vad gäller
engagemang och inflytande i föreningslivet visar
en rundringning bland 19 av de 73 medlemsorganisationerna
i Sveriges ungdomsorganisationer
4 (LSU)att unga med funktionsnedsättning
är en av de grupper som anses vara underrepresenterade
bland organisationernas medlemmar
167
(Ungdomsstyrelsen 2010). Det kan också vara
så att unga med funktionsnedsättning i vissa
fall prioriterar engagemang i en intresseförening
med koppling till just funktionsnedsättningen.
Bland de unga som Ungdomsstyrelsen
intervjuade fanns flera olika typer av politiska
aktiviteter representerade. Flera var med i en
organisation, i vissa fall kopplade till den egna
funktionsnedsättningen.
”I SCUF [Svenska Celiakiungdomsförbundet]
har jag ju aldrig suttit med i styrelsen
men jag har väl varit med i någon
matdemonstration och varit med och
knackat dörr, men vad jag vet så är det
inget politiskt parti som bryr sig om de
här frågorna.”
(Pierre, 26 år)
Det fanns också exempel på att deltagande i
föreningens verksamhet också var viktig socialt,
vid sidan av drivande av politiska frågor. Några
var också engagerade i att stödja yngre medlemmar
och föreläsa för andra unga med funktionsnedsättningar
om sina erfarenheter. Flera av de
som var engagerade i ett ungdomsförbund beskrev
att det kan finnas ett glapp mellan ungdomsförbunden
och moderförbunden där åldersskillnaden
är stor. Medan de i ungdomsförbunden
kan vara under 30 år kan åldern i moderförbunden
vara betydligt högre. Det fanns också
funderingar på att det i ungdomsföreningar vore
bra med indelningar i yngre och äldre unga för
att de ska få ut så mycket som möjligt av verksamheten.
Någon upplevde också att killar generellt
tog mer plats i den förening denne var engagerad
i. I intervjuerna lyfte några också fram
problem med att de alltid antas representera sin
funktionsnedsättning i politiska sammanhang.