Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Utbildning för unga med<br />
funktionsnedsättning<br />
I detta avsnitt beskriver vi några huvudprinciper<br />
för skolsystemet i Sverige tillsammans med en<br />
allmän beskrivning av utbildningssystemet. Det<br />
arbete som pågår vid landets grundskolor och<br />
gymnasieskolor berörs dock istället i avsnittet<br />
om skolans möte med elever med funktionsnedsättning.<br />
Där diskuteras bland annat exempel<br />
på betydelsen av förväntningar och arbete med<br />
tillgänglighet.<br />
Rätten till<br />
utbildning gäller alla<br />
Även om det kan verka självklart kan vi inledningsvis<br />
konstatera att rätten till utbildning gäller<br />
alla. Detta är bland annat fastslaget genom<br />
FN:s konvention om rättigheter för personer<br />
med funktionsnedsättning som trädde ikraft i<br />
Sverige 2009. Den innebär bland annat att ingen<br />
får diskrimineras eller utestängas från det allmänna<br />
utbildningssystemet. Staterna ska bland<br />
annat se till att personer med funktionsnedsättning<br />
får tillgång till grundutbildning, högre utbildning,<br />
yrkesutbildning och vuxenutbildning<br />
(Ds 2008:23).<br />
Perspektivskifte från<br />
individ till hinder i miljön<br />
I det svenska samhället har det skett ett perspektivskifte<br />
sedan 1970-talet, från funktionsnedsättning<br />
som en begränsning i personens förmåga<br />
till fokus på hinder i miljön som orsakar<br />
ett funktionshinder. Hur denna förändring sett ut<br />
i skolans värld för unga med funktionsnedsätt-<br />
46<br />
ning beskrivs i Skolverkets rapport Handikapp i<br />
skolan – det offentliga skolväsendets möte med<br />
funktionshinder från folkskolan till nutid (2005).<br />
Förändringen tog bland annat sin start i en<br />
reaktion mot särorganisering av skolundervisning<br />
och boende för barn och unga. Viktiga<br />
utgångspunkter är idag inkludering och integrering<br />
i de skolformer som de flesta unga går<br />
i samt att på olika sätt skapa goda villkor som<br />
möter de behov och förutsättningar individerna<br />
har, exempelvis genom att undanröja hinder för<br />
tillgänglighet. Samtidigt finns särskilda skolformer<br />
kvar, och som vi kommer att se så finns<br />
det fortfarande utvecklingsområden i skolornas<br />
arbete för att skapa goda utbildningsvillkor för<br />
unga med funktionsnedsättning. Det finns också<br />
de som i olika sammanhang påpekat att det fortfarande<br />
finns tendenser att problem fortfarande<br />
tillskrivs individerna snarare än skolmiljön (se<br />
Skolinspektionen 2009)<br />
De flesta går i grundskola<br />
och gymnasieskola<br />
Det svenska skolsystemet innehåller flera skolformer<br />
och nivåer. Det stora flertalet barn och<br />
unga med funktionsnedsättning går i grundskola<br />
och gymnasieskola, där det finns möjlighet till<br />
särskilt stöd för elever med funktionsnedsättning<br />
(Skolverket 2005). Det finns undersökningar<br />
som indikerar att omkring 14 procent av<br />
de som går i grundskola och gymnasieskola har<br />
någon form av funktionsnedsättning (Handisam<br />
20<strong>12</strong>).