Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12

”Jag har varit flera gånger på ett slakteri
i närheten och visade mitt intresse
liksom. Men när en person som jag kommer
och visar sitt intresse för att få ett
jobb, då tycker jag att man ska få möta
verksamhetsinnehavaren också, så att de
visar att man är intresserad av den personen
som visar intresse liksom.”
På dagarna är Lars-Erik upptagen med något
som han kallar Dharma-projektet, ett husbygge
uppe i skogen. Hans dröm är att det ska utvecklas
till ett alternativt samhälle, inspirerat av New
age-rörelsen, vilket ska präglas av enkelhet och
närhet till naturen. Där vill han samla människor,
som liksom han själv, är lite udda och som
inte riktigt passar in i majoritetssamhället.
Lars-Erik har inga vänner, den enda regelbundna
kontakt han har utanför familjen är med
kuratorn på vuxenhabiliteringen. Skälet till att
han tog kontakt med henne var för att kunna
förverkliga sin högsta dröm, nämligen att ta
körkort. Han hoppades att någon på vuxenhabiliteringen
skulle kunna hjälpa honom att hitta
ett enklare sätt att klara detta. Han har vid upprepade
tillfällen försökt, men misslyckats att ta
körkort, och menar att skälet till detta är att kraven
är alltför högt ställda. Han fantiserar ibland
om att flytta till ett annat land där det fordras
mindre för att få ett körkort.
”Ibland önskar jag att kunde bo i Östeuropa
eller Albanien, det är ju rätt så
laglöst där nere så att det är lättare för
mig att få körkort där. Det är så att omständigheterna
i ett land är viktiga för en
sådan som mig. I Sverige är det ju så
höga krav, men där nere är det säkert
mindre komplicerat.”
244
Lars-Erik ser några möjliga framtidsscenarier
för egen del. Han vill få ett jobb och en bostad
samt ta körkort och på så vis kunna göra utlandsresor
med den egna bilen till något av de länder
där han tror att tillvaron skulle te sig lättare för
honom. Men framförallt vill han förverkliga sitt
Dharmaprojekt och på så vis skapa sig en frizon
tillsammans med andra människor som tänker
och fungerar som han. På detta sätt uttrycker
han en önskan om att leva i sammanhang och
gemenskap med lägre krav på prestation.
De kritiska utmanarnas
förhållningssätt och strategier
De kritiska utmanarna anser att samhällets välfärdsorganisationer
inte erbjuder den hjälp som
de efterfrågar. Med rätt sorts hjälp och med rimligt
ställda krav från omgivningen anser de att
deras individuella problem skulle bli försumbara.
Markus har mångårig erfarenhet av olika typer
av hjälpkontakter, både inom psykiatrin och
inom Försäkringskassan. Han beskriver sina erfarenheter
av handläggarna på Försäkringskassan
så här.
”Jag var en av de första i Sverige som
blev satt på aktivitetsersättning, som de
satte i gång för att minska sjukskrivningarna.
Jag var helt sjukskriven då och
skulle få aktivitet. Det de gör då är att de
skär av en del av inkomsten, min sjönk
med 30–40 procent, men i gengäld kunde
de betala aktiviteter. Men jag gick i ett
och ett halvt år utan att jag fick någonting.”
Axel är en annan informant som har haft långvarig
kontakt med psykiatrin. Han har en kvalificerad
yrkesutbildning, men trots att han anser