Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Unga med funktionsnedsättning<br />
är i lägre grad<br />
aktiva även i andra studier<br />
Att unga med funktionsnedsättning är i lägre grad<br />
aktiva än andra unga visas i flera tidigare studier.<br />
Enligt rapporten Hälsan hos barn och unga med<br />
funktionsnedsättning hade 45 procent av de svarande<br />
eleverna i årskurs 6 och 9 med funktionsnedsättning<br />
motionerat ”mycket” eller ”jättemycket”<br />
under en vecka, jämfört med 55 procent av eleverna<br />
utan funktionsnedsättning. Andelen som inte<br />
hade motionerat alls var <strong>12</strong> procent bland unga<br />
med funktionsnedsättning, jämfört med 7 procent<br />
bland övriga (Statens folkhälsoinstitut 2011a).<br />
Resultaten gäller även i studier som beskriver<br />
särskilda grupper av funktionsnedsatta. I rapporten<br />
Idrott och motion bland ungdomar i särskolan<br />
(Blomdahl & Elofsson 2011) jämförs idrottsvanor<br />
i fyra kommuner hos elever i högstadiet och gymnasiet<br />
som går i särskolan med elever som inte gör<br />
det. 6 Studien visar att elever i särskolan i betydligt<br />
mindre utsträckning är med i en idrottsförening än<br />
övriga ungdomar. Bland elever i särskolans högstadium<br />
var 23 procent med i en idrottsförening, i<br />
gymnasiesärskolan var andelen 18 procent. Motsvarande<br />
andelar bland övriga unga var 47 procent<br />
i högstadiet och 34 procent på gymnasiet. Killar<br />
i särskolan idrottar i större utsträckning än tjejer<br />
och könsskillnaderna bland elever i särskolan är<br />
tydligare än bland andra unga. Särskoleungdomar<br />
motionerar också i betydligt mindre utsträckning<br />
än övriga ungdomar. Mätt som inaktivitet (de som<br />
inte tränar så att de blir svettiga eller andfådda två<br />
gånger i veckan eller mer) var 64 respektive 66<br />
procent av eleverna i särskolans högstadium och<br />
gymnasium inaktiva, jämfört med 30 respektive<br />
38 procent bland övriga. Skillnaderna kvarstår<br />
även när man tar hänsyn till social bakgrund (socioekonomiska<br />
förutsättningar och familjesituation).<br />
208<br />
Samma tendenser<br />
i vuxengruppen<br />
Att personer med funktionsnedsättning motionerar<br />
och idrottar i mindre utsträckning än övriga<br />
befolkningen gäller inte bara i ungdomsgruppen.<br />
Flera rapporter (Statens folkhälsoinstitut<br />
2011b, Socialdepartementet 20<strong>12</strong>) visar samma<br />
mönster i äldre grupper. I Levnadsförhållanden<br />
bland personer med funktionsnedsättning mätt<br />
med ULF (Socialdepartementet 20<strong>12</strong>) visas hur<br />
olika funktionsnedsättningar också påverkar<br />
graden av idrottande. I rapporten, som alltså<br />
beskriver situationen för personer som är över<br />
25 år, framgår att personer med olika grader av<br />
rörelsehinder i betydligt mindre utsträckning än<br />
exempelvis personer med nedsatt syn och nedsatt<br />
hörsel idrottar utomhus och inomhus.<br />
Rapporten från Statens folkhälsoinstitut (2011b)<br />
visar också att personer med funktionsnedsättning<br />
vill förändra sina vanor kring fysisk aktivitet<br />
i samma utsträckning som övriga befolkningen,<br />
29 procent ansåg att de behöver stöd för<br />
att klara detta. Motsvarande siffra bland övriga<br />
befolkningen var 11 procent.<br />
Varför mindre aktivitet?<br />
Idrottsstöds<strong>utredning</strong>en har i Föreningsfostran<br />
och tävlingsfostran (SOU 2008:59) konstaterat<br />
att det finns yttre samhälleliga faktorer som<br />
styr ungas val att idrotta och i vilka former det<br />
sker. Att strukturella ojämlikheter i samhället<br />
återspeglas inom idrotten vittnar, enligt <strong>utredning</strong>en,<br />
om att idrottens tillgänglighet ännu inte<br />
är jämt fördelad och att föreningsidrottens mål<br />
om idrott åt alla ännu inte uppnåtts.<br />
Det kan finnas flera orsaker till att unga med<br />
funktionsnedsättning motionerar i mindre utsträckning<br />
än övriga. Wickman (2011) beskriver
Change language