Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ning som utsätts för hedersrelaterat förtryck och<br />
våld. Erfarenheter från projektet visar att den<br />
som utsätts för hedersrelaterat förtryck och våld<br />
på gymnasiesärskolan oftast är en flicka med<br />
utlandsfödda föräldrar. Hon har en intellektuell<br />
funktionsnedsättning som bidrar till att hennes<br />
livserfarenheter är mer begränsade i jämförelse<br />
med andra ungdomars. Hon har svårt att sätta<br />
gränser. Det bidrar till större sårbarhet och osäkerhet<br />
och placerar henne i en stark beroendeställning<br />
till sina närstående. De som utövar våldet<br />
är personer hon litar på och är beroende av.<br />
Skolpersonal kan ha svårt att avgöra var gränsen<br />
går, i synnerhet när de värnar om elevernas integritet<br />
och är rädda för att kritisera föräldrarna<br />
(Tjejers rätt i samhället 20<strong>12</strong>).<br />
Omfattning av utsatthet<br />
och kränkande behandling<br />
En kränkning kan, förutom att den orsakar lidande<br />
för stunden, orsaka problem för individen<br />
under lång tid framåt (<strong>Ungdomsstyrelsen</strong> 2007).<br />
Flera av alternativen är grova kränkningar som<br />
relativt få av dem som ingår i <strong>Ungdomsstyrelsen</strong>s<br />
ungdomsenkät 20<strong>12</strong> har varit med om,<br />
men det handlar ändå om betydande andelar av<br />
ungdomsgruppen och vid en jämförelse mel-<br />
Tabell 4.1 Orättvist behandlad, 16–25 år, 20<strong>12</strong>. Procent<br />
Har du under det senaste halvåret upplevt att du har blivit<br />
orättvist behandlad på ett sätt så att du känt dig kränkt?<br />
137<br />
lan unga med eller utan funktionsnedsättning<br />
är skillnaderna anmärkningsvärt stora. Särskilt<br />
vanligt är det att kränkningen sker i skolan.<br />
Orättvis behandling<br />
Att ha blivit bemött eller behandlad på ett kränkande<br />
sätt är betydligt vanligare bland unga<br />
med funktionsnedsättning än bland unga utan<br />
funktionsnedsättning. Av unga med funktionsnedsättning<br />
har 34,5 procent blivit orättvist behandlad<br />
någon gång och 10,1 procent har blivit<br />
orättvist behandlad flera gånger (tabell 4.1). I<br />
gruppen med funktionsnedsättning finns det<br />
inga signifikanta skillnader mellan tjejer och<br />
killar eller mellan olika åldersgrupper. Bland<br />
unga utan funktionsnedsättning har 17,2 procent<br />
blivit orättvist behandlade någon gång och<br />
3,3 procent har blivit orättvist behandlade flera<br />
gånger.<br />
För unga med funktionsnedsättning var det<br />
vanligaste att man blev orättvist behandlad i<br />
kontakt med sjukvården (11,3 procent), skolans<br />
personal (<strong>12</strong> procent), i familjen (11,5 procent)<br />
och av andra elever/studenter (10,8 procent).<br />
De vanligaste kända orsakerna till att man blev<br />
orättvist behandlad var på grund av utseende<br />
(7,1 procent) och funktionsnedsättning (6,6 pro-<br />
Nej,<br />
aldrig<br />
Ja,<br />
någon gång<br />
Ja,<br />
flera gånger<br />
Funktionsnedsättning 55,5 34,5 10,1<br />
Ingen funktionsnedsättning 79,6 17,2 3,3<br />
Källa: <strong>Ungdomsstyrelsen</strong>s ungdomsenkät 20<strong>12</strong>.<br />
Kommentar 1: Antal svarande bland unga med funktionsnedsättning = 351, bland unga utan funktionsnedsättning<br />
= 1 869.<br />
Kommentar 2: Se inledningskapitlet för definition av funktionsnedsättning.<br />
Kommentar 3: Skillnaderna mellan unga med och unga utan funktionsnedsättning är signifikanta,<br />
signifikanstest på 95 procents säkerhetsnivå.
Change language