Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
sättningar inte var bristen på pengar och bra lokaler,<br />
utan snarare bristen på kunskap. SMoK<br />
startade därpå det Arvsfondsfinansierade projektet<br />
PASCAL – inTRYCK påTRYCK utTRYCK<br />
avTRYCK, där inriktningen var att verksamhetsutveckling<br />
bäst sker genom kunskapsutveckling<br />
av, och i dialog med, lärarna. Projektet har gett<br />
ett drygt femtiotal kommuner med deras musik-<br />
och kulturskolor nya verktyg för att möta nya<br />
grupper och individer utifrån deras förutsättningar<br />
och krav. Under projekttiden har gruppen<br />
med funktionsnedsättning tredubblats som<br />
deltagare i musik- och kulturskoleverksamhet,<br />
vilket också var ett av projektets mål.<br />
Bibliotekens roll<br />
Enligt <strong>Ungdomsstyrelsen</strong>s ungdomsenkät 20<strong>12</strong><br />
besöker alltså drygt 4 av 10 unga med funktionsnedsättning<br />
aldrig ett bibliotek på sin fritid.<br />
Enligt bibliotekslagen (1996:1596) ska folk-<br />
och skolbibliotek ägna särskild uppmärksamhet<br />
åt bland annat personer med funktionsnedsättning<br />
genom att erbjuda litteratur i former som är<br />
särskilt anpassade efter deras behov.<br />
Enligt den utvärdering som Kulturdepartementet<br />
lät göra av bibliotekslagen (Eide-Jensen<br />
2010) finns det stora skillnader mellan kommunerna,<br />
bland annat när det gäller hur stora resurser<br />
som läggs på att utveckla en folk- och skolbiblioteksverksamhet<br />
som möter alla invånare.<br />
Utredaren beskrev också hur tekniska hjälpmedel<br />
utvecklats snabbt, men trots att de är lätta att<br />
använda och förhållandevis billiga var det långt<br />
ifrån alla kommuner som erbjöd dessa hjälpmedel<br />
i biblioteksverksamheten.<br />
Enligt ett nytt förslag till en ny bibliotekslag<br />
(Ds 20<strong>12</strong>:13) ska folkbiblioteken fortsatt ägna<br />
särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning.<br />
Där betonas också vikten av<br />
att biblioteken är lyhörda inför och vinnlägger<br />
204<br />
sig om att ta tillvara gruppernas egna synpunkter<br />
och önskemål. Enligt det nya förslaget bör<br />
de regionala biblioteksverksamheterna utveckla<br />
kompetens och samordna sina ansträngningar<br />
för att utjämna skillnaderna mellan kommunerna.<br />
Nationella strategier inom området kan också<br />
behöva utvecklas. <strong>Ungdomsstyrelsen</strong> påpekade<br />
i sitt remissyttrande på förslaget (20<strong>12</strong>) att<br />
prioriteringen av målgrupper, däribland gruppen<br />
med funktionsnedsättning, inte bara borde gälla<br />
för folkbiblioteken utan även för den regionala<br />
biblioteksverksamheten (länsbiblioteken) i dess<br />
nya strategiska och kunskapsstödjande roll.<br />
I Handisams uppföljning av hur kommuner<br />
arbetar med tillgänglighet, Hur är läget i kommunerna?<br />
(20<strong>12</strong>b), är det dock just biblioteken<br />
som är mest tillgängliga av de sex kategorier 4<br />
av kommunala kultur- och idrottsanläggningar<br />
som Handisam ställde frågor till kommunerna<br />
om. Av kommunerna angav 95 procent att biblioteken<br />
helt eller i stor utsträckning var fysiskt<br />
tillgängliga.<br />
Teaterns positiva påverkan<br />
Att syssla med kultur på sin fritid kan även fungera<br />
som en del i habiliteringen. Det finns flera<br />
exempel på framgångsrika verksamheter där<br />
unga med funktionsnedsättning spelar teater, till<br />
exempel Moomsteatern, Glada Hudik-teatern<br />
och Freja Musikteater. Den sistnämnda verksamheten<br />
beskrivs i kapitel 8 om goda exempel.<br />
Hur deltagande i teater påverkar identitet och<br />
utveckling bland unga med funktionsnedsättning<br />
har bland andra Sauer och Ineland studerat<br />
(Sauer 2004, Ineland 2007). De beskriver i sina<br />
studier hur personer med utvecklingsstörning på<br />
teatern kan skapa nya identiteter där fokus inte<br />
förläggs till själva utvecklingsstörningen utan<br />
till rollen som skådespelare, musiker eller dekortillverkare.<br />
Sauer ser i sin studie även hur de
Change language