Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
jämfört med en femtedel av 20–25-åringarna. I<br />
det oorganiserade idrottandet är det dock ingen<br />
skillnad mellan åldersgrupperna. Det är heller<br />
ingen signifikant skillnad mellan grupperna i<br />
andelen som aldrig idrottar, vare sig i de olika<br />
formerna eller sett till de som aldrig gör någon<br />
av aktiviteterna.<br />
Liknande tendenser i ULF<br />
Bilden av att unga med funktionsnedsättning i<br />
mindre utsträckning är aktiva än de utan funktionsnedsättning<br />
förstärks av svaren i <strong>Ungdomsstyrelsen</strong>s<br />
bearbetning av Undersökningen<br />
av levnadsförhållanden de sammanslagna åren<br />
2008–2011. Andelen funktionsnedsatta som svarat<br />
att de motionerar sammanhängande i lägst 30<br />
minuter minst en gång varje vecka i ULF, 67,8<br />
procent, ligger mycket nära motsvarande andel<br />
i ungdomsenkäten, 68,5 procent. Andelen som<br />
motionerar minst en gång i veckan i gruppen<br />
utan funktionsnedsättning är i ULF 80,5 procent.<br />
Andelen som svarat att de praktiskt taget<br />
aldrig motionerar är 17,6 procent bland unga<br />
med funktionsnedsättning och 8,7 procent bland<br />
övriga. Det finns inga signifikanta skillnader i<br />
motionerande i gruppen med funktionsnedsättning<br />
mellan de som inte upplever ett funktionshinder<br />
och de som upplever ett funktionshinder.<br />
Jämför vi motionerande mellan åldersgrupper<br />
bland unga med funktionsnedsättning i<br />
ULF finns det inte några statistiskt säkerställda<br />
skillnader mellan åldersgrupperna 16–22 år och<br />
23–29 år.<br />
207<br />
Olika resultat om tjejers<br />
och killars motionerande<br />
I ungdomsenkäten såg vi en tendens att tjejer<br />
med funktionsnedsättning motionerar/idrottar i<br />
högre grad än killar i motsvarande grupp. I ULF<br />
ser vi liknande tendenser, men skillnaderna<br />
mellan könen är inte statistiskt signifikanta. Resultaten<br />
att kvinnor med funktionsnedsättning<br />
idrottar och motionerar i lika hög grad som män<br />
med funktionsnedsättning skiljer sig från andra<br />
studier, där det snarare lyfts fram hur tjejer med<br />
funktionsnedsättning idrottar i mindre utsträckning<br />
än killar (se Wickman 2007, Blomdahl och<br />
Elofsson 2011).<br />
Resultaten från ungdomsenkäten och ULF visar<br />
dock likheter med resultatet i Socialdepartementets<br />
bearbetning av ULF de sammanslagna<br />
åren 2008–2009 i gruppen 25–64 år, Levnadsförhållanden<br />
bland personer med funktionsnedsättning<br />
mätt med ULF (Socialdepartementet<br />
20<strong>12</strong>). Även i denna studie finns det inga signifikanta<br />
skillnader mellan könen när det gäller att<br />
ha idrottat eller motionerat. Att resultaten skiljer<br />
sig åt mellan undersökningarna kan bero på de<br />
tidigare nämnda skillnaderna om hur man definierar<br />
gruppen funktionsnedsatta. I exempelvis<br />
Blomdahls och Elofssons rapport beskrivs unga<br />
i särskolan, en grupp som vi kan anta är svagt<br />
representerad i våra huvudundersökningar.
Change language