Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Skolverket, som ansvarar för statistiken, har<br />
också presenterat en motivering till att inte upprätta<br />
statistik på individnivå. Bland annat anses<br />
en inkluderande och relationell utgångspunkt<br />
vara svår att förena med en statistisk uppföljning<br />
och kategorisering (se Skolverket 2007). Därför<br />
begränsar sig dagens uppgifter till övergripande<br />
beskrivningar av antalet elever i särskolan och i<br />
specialskolan.<br />
Utvecklad statistik<br />
och uppföljning<br />
Handisam (20<strong>12</strong>) har i sin uppföljning av funktionshinderspolitiken<br />
föreslagit att Skolverket<br />
ska få särskilda medel för att förbättra statistiken.<br />
Detta för att på ett bättre sätt kunna följa<br />
situationen inom grund- och gymnasieskola för<br />
personer med funktionsnedsättning.<br />
Skolmyndigheterna kommer under 20<strong>12</strong> också<br />
att inleda ett utvecklingsarbete för att kunna göra<br />
kvantitativa uppföljningar av delmålen inom<br />
området. De är också positiva till att Statistiska<br />
centralbyrån har fått ett uppdrag att utveckla<br />
data om levnadsförhållanden för barn och unga<br />
med funktionsnedsättning (Skolverket 20<strong>12</strong>a).<br />
Skolmyndigheterna anser samtidigt att det<br />
även fortsättningsvis bör vara en huvudprincip<br />
att inte bygga upp nationell statistik över elever<br />
med funktionsnedsättning. Att istället använda<br />
flera enkätundersökningar som Barn-ULF och<br />
Skolverkets attitydundersökningar nämns som<br />
möjliga källor för statistisk uppföljning. Som<br />
nämnts i föregående kapitel arbetar Statistiska<br />
centralbyrån också med utveckling av sina undersökningar<br />
(se Statistiska centralbyrån 2011,<br />
20<strong>12</strong>, Socialdepartementet 20<strong>12</strong>a).<br />
45<br />
Ungdomspolitiken<br />
Utbildning och lärande är ett av Ungdomspolitikens<br />
fem huvudområden. I den ungdomspolitiska<br />
propositionen Makt att bestämma – rätt till<br />
välfärd (prop. 2004/05:2) konstateras att målen<br />
från flera andra politikområden samlas under<br />
detta huvudområde. Då handlade det om utbildningspolitik,<br />
näringspolitik, kulturpolitik och<br />
den dåvarande folkrörelsepolitiken.<br />
I En strategi för ungdomspolitiken (regeringens<br />
skrivelse 2009/10:53) beskrivs det som en<br />
viktig utmaning framåt att höja ungas resultat i<br />
grund- och gymnasieskolan. Detta gäller också<br />
skillnaderna i studieresultat i ungdomsgruppen.<br />
Vidare framhålls att alla ska känna trygghet och<br />
studiero i skolan. Inom den högre utbildningen<br />
handlar en utmaning om den sneda könsfördelningen<br />
där kvinnor är överrepresenterade, en<br />
annan om att det tar lång tid för studenter att<br />
slutföra sina studier. Området beskrivs också<br />
som mer omfattande än formellt lärande inom<br />
skolans värld. Icke-formellt och informellt lärande<br />
i andra situationer och under andra förutsättningar<br />
ingår också. Det handlar såväl om<br />
utbildningspolitik som om politiken för det civila<br />
samhället, kulturpolitik, näringspolitik och<br />
andra områden där utbildning och lärande förekommer.<br />
Utbildning är också ett helt centralt<br />
område för att förverkliga ungdomspolitikens<br />
övergripande mål att alla unga ska ha verklig<br />
tillgång till välfärd och inflytande.
Change language