Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12

More documents

Recommendations

Info

Utbildning för unga med funktionsnedsättning I detta avsnitt beskriver vi några huvudprinciper för skolsystemet i Sverige tillsammans med en allmän beskrivning av utbildningssystemet. Det arbete som pågår vid landets grundskolor och gymnasieskolor berörs dock istället i avsnittet om skolans möte med elever med funktionsnedsättning. Där diskuteras bland annat exempel på betydelsen av förväntningar och arbete med tillgänglighet. Rätten till utbildning gäller alla Även om det kan verka självklart kan vi inledningsvis konstatera att rätten till utbildning gäller alla. Detta är bland annat fastslaget genom FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som trädde ikraft i Sverige 2009. Den innebär bland annat att ingen får diskrimineras eller utestängas från det allmänna utbildningssystemet. Staterna ska bland annat se till att personer med funktionsnedsättning får tillgång till grundutbildning, högre utbildning, yrkesutbildning och vuxenutbildning (Ds 2008:23). Perspektivskifte från individ till hinder i miljön I det svenska samhället har det skett ett perspektivskifte sedan 1970-talet, från funktionsnedsättning som en begränsning i personens förmåga till fokus på hinder i miljön som orsakar ett funktionshinder. Hur denna förändring sett ut i skolans värld för unga med funktionsnedsätt- 46 ning beskrivs i Skolverkets rapport Handikapp i skolan – det offentliga skolväsendets möte med funktionshinder från folkskolan till nutid (2005). Förändringen tog bland annat sin start i en reaktion mot särorganisering av skolundervisning och boende för barn och unga. Viktiga utgångspunkter är idag inkludering och integrering i de skolformer som de flesta unga går i samt att på olika sätt skapa goda villkor som möter de behov och förutsättningar individerna har, exempelvis genom att undanröja hinder för tillgänglighet. Samtidigt finns särskilda skolformer kvar, och som vi kommer att se så finns det fortfarande utvecklingsområden i skolornas arbete för att skapa goda utbildningsvillkor för unga med funktionsnedsättning. Det finns också de som i olika sammanhang påpekat att det fortfarande finns tendenser att problem fortfarande tillskrivs individerna snarare än skolmiljön (se Skolinspektionen 2009) De flesta går i grundskola och gymnasieskola Det svenska skolsystemet innehåller flera skolformer och nivåer. Det stora flertalet barn och unga med funktionsnedsättning går i grundskola och gymnasieskola, där det finns möjlighet till särskilt stöd för elever med funktionsnedsättning (Skolverket 2005). Det finns undersökningar som indikerar att omkring 14 procent av de som går i grundskola och gymnasieskola har någon form av funktionsnedsättning (Handisam 20<strong>12</strong>).
Eftersom det är svårt att erbjuda verksamheter med tillräckligt hög kvalitet och kunnande runtom i landet har detta huvudspår utökats med kompletterande utbildningar i särskilda skolformer (figur 2.1). Dessa kan också vara förkortade jämfört med andra utbildningar. I tabell 2.1 beskriver vi hur många elever som totalt går i olika skolformer i Sverige. Drygt 886 000 elever gick i grundskolan under läsåret 2010/11, medan <strong>12</strong> 000 gick i grundsärskolan. En mer detaljerad beskrivning av antalet elever finns i avsnitten om olika skolformer längre fram i kapitlet. För vissa unga med olika funktionsnedsättningar på grundskolenivå finns möjlighet att Källa: Skolverket Kommentar: Skissen beskriver det svenska utbildningssystemet. Hur stort elevantal de olika skolformerna har framgår inte av skissen, inte heller framgår det att utbildning inom exempelvis grundskola och grundsärskola kan ske i gemensamma lokaler. Annan pedagogisk verksamhet Förskola Fritidshem Förskoleklass Annan pedagogisk verksamhet Grundskola Specialskola Gymnasieskola Sameskola Gymnasiesärskola Grundsärskola Figur 2.1 Det svenska utbildningssystemet. 47 läsa i grundsärskola eller specialskola. Vilka som har rätt till det beskriver vi längre fram i detta kapitel. På gymnasienivå finns också möjlighet till gymnasiesärskola och även särskild gymnasieutbildning som bedrivs på vissa orter i landet för personer med rörelsehinder, dövhet, hörselskada, dövblindhet eller språkstörning. Folkhögskolans verksamhet är också betydelsefull för många personer med funktionsnedsättning. Flera satsningar har också gjorts för att öka tillgängligheten inom yrkeshögskolan och stödet inom universitet och högskolor har utvecklats. En detaljerad genomgång av skolsystemet och arbetet inom de olika skolformerna finns i avslutningen på detta kapitel. Universitet & högskola Folkhögskola Kommunal vuxenutbildning Yrkeshögskola Kompletterande utbildning Utbildning i svenska för invandrare Särskild utbildning för vuxna VUXENUTBILDNING
Page 1: FOKUS12 Levnadsvillkor för unga me
Page 4 and 5: Ungdomsstyrelsen är en myndighet s
Page 6: INNEHÅLL 7 SAMMANFATTNING 23 KAPIT
Page 9 and 10: En bild av unga funktionsnedsattas
Page 11 and 12: Att skillnaderna är genomgående i
Page 13 and 14: • Bland dem som arbetar är en st
Page 15 and 16: • En högre andel bland unga med
Page 17 and 18: • En dubbelt så stor andel bland
Page 19 and 20: Pragmatiska navigatörer De pragmat
Page 21 and 22: olika funktionsnedsättningar eller
Page 23 and 24: nedsättning, inte minst kopplat ti
Page 25 and 26: Inledning Gruppen unga utgörs enli
Page 27 and 28: dra fysiska eller psykiska begräns
Page 29 and 30: Ökad fysisk tillgänglighet Den fy
Page 31 and 32: annat svenska förhållanden på om
Page 33 and 34: Alla syns inte i statistiken I redo
Page 35 and 36: funktionsnedsättning. Enkäten rik
Page 37 and 38: 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Samtlig
Page 39 and 40: anta att gruppen annat till stor de
Page 41 and 42: Övriga metoder I detta kapitel har
Page 43 and 44: Referenser Arbetsförmedlingen & F
Page 45 and 46: Utbildning och lärande Inledning O
Page 47: Skolverket, som ansvarar för stati
Page 51 and 52: Situationen för unga Det saknas de
Page 53 and 54: 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Funktions
Page 55 and 56: ”Jag har ju en synnedsättning so
Page 57 and 58: eller ganska nöjda med utbildninge
Page 59 and 60: i olika förutsättningar mellan el
Page 61 and 62: ”De kräver typ att man måste ha
Page 63 and 64: unt skolan ser ut för det är ju m
Page 65 and 66: heter där andelen är drygt 70 pro
Page 67 and 68: Viss minskning av antalet elever Fr
Page 69 and 70: nämnts som en orsak. Med mindre re
Page 71 and 72: kluderas i uppföljningen. De borde
Page 73 and 74: görs av det så kallade SIS-anslag
Page 75 and 76: ter från folkhögskolan. Dessa har
Page 77 and 78: huvuddelen i undersökningen var un
Page 79 and 80: man slipper betala tillbaka lånet.
Page 81 and 82: Andra utbildningsformer och lärand
Page 83 and 84: Skolinspektionen (2009). Skolsituat
Page 85 and 86: Noter 1 Denna skillnad är signifik
Page 87 and 88: Arbete och försörjning Inledning
Page 89 and 90: Försörjning och boende En mer uts
Page 91 and 92: procent av kvinnorna). Unga som har
Page 93 and 94: Utsatt ekonomi bekräftad i tidigar
Page 95 and 96: Inflytande och diskriminering Barns
Page 97 and 98: Nedsatt arbetsförmåga av betydels
Page 99 and 100:
Långtidsarbetslöshet vanligare, s
Page 101 and 102:
Tabell 3.7. Andel hel- och deltidsa
Page 103 and 104:
ning i synnerhet. Bland unga som va
Page 105 and 106:
aktivitetsersättning har fördubbl
Page 107 and 108:
Tabell 3.10 Anställda och nyanstä
Page 109 and 110:
Tabell 3.12 Antal inskrivna med fun
Page 111 and 112:
Att stärka ungas väg från skola
Page 113 and 114:
Utredningen har fått ett ytterliga
Page 115 and 116:
sättning kan ingå och tio förbun
Page 117 and 118:
80 70 60 50 40 30 20 10 0 Funktions
Page 119 and 120:
Att arbetsgivare saknar kunskap om
Page 121 and 122:
Anpassning och stöd Sysselsatta pe
Page 123 and 124:
Regeringens mål är att 6 procent
Page 125 and 126:
Referenser Andersson, D. (2012). D
Page 127 and 128:
Noter 1 Aktivitetsersättning kan b
Page 129 and 130:
Hälsa och utsatthet Inledning En v
Page 131 and 132:
Hälsoläget bland unga med funktio
Page 133 and 134:
är mycket eller ganska missnöjda
Page 135 and 136:
inte har några stressrelaterade sy
Page 137 and 138:
Även barns och ungas läkemedelsan
Page 139 and 140:
ning som utsätts för hedersrelate
Page 141 and 142:
Utsatthet för mobbning I Ungdomsst
Page 143 and 144:
Utsatthet för våld Andelen unga m
Page 145 and 146:
Utsatt för hot om våld Utsatt fö
Page 147 and 148:
Precis som för övriga unga spelar
Page 149 and 150:
Funktionsnedsättning Ingen funktio
Page 151 and 152:
ning som vänt sig till någon vuxe
Page 153 and 154:
”En del vågar inte ens berätta
Page 155 and 156:
”Det är ju matsituationen i sån
Page 157 and 158:
Referenser Bräcke diakoni (2011).
Page 159 and 160:
Inflytande och representation Inled
Page 161 and 162:
Funktionshinderspolitiken I regerin
Page 163 and 164:
Inflytande i samhället och över s
Page 165 and 166:
”De som är yngre, på våra somm
Page 167 and 168:
Det är också vanligt att unga, b
Page 169 and 170:
procent att de kände någon som ku
Page 171 and 172:
några sådana initiativ innan vi g
Page 173 and 174:
VISUAL, SONIC AND TEXTED INFORMATIO
Page 175 and 176:
ning. Valforskningsprogrammet vid G
Page 177 and 178:
Små skillnader mellan unga med och
Page 179 and 180:
lar att de aldrig skulle kunna tän
Page 181 and 182:
Det fanns också exempel på detta
Page 183 and 184:
hur miljön runt skolan ser ut för
Page 185 and 186:
Kommunala kartläggningar av ungas
Page 187 and 188:
Utvärdering av socialtjänstens in
Page 189 and 190:
egna ekonomin, regler och rutiner,
Page 191 and 192:
vara delaktiga i besluten är exemp
Page 193 and 194:
Avslutning De statistiska analyser
Page 195 and 196:
Karlsson, K. (2007). Funktionshinde
Page 197 and 198:
Noter 1 Regeringen. Elektronisk kä
Page 199 and 200:
Kultur, fritid och föreningsliv In
Page 201 and 202:
Fritidsvanor Det har sedan länge f
Page 203 and 204:
Tjejer är i högre grad aktiva kul
Page 205 and 206:
derna. Det var dock inga signifikan
Page 207 and 208:
personer som varit med i teatern ha
Page 209 and 210:
jämfört med en femtedel av 20-25-
Page 211 and 212:
till exempel hur barn med funktions
Page 213 and 214:
värden (SOU 2012:72) föreslås My
Page 215 and 216:
Paraplyföreningen för Sveriges un
Page 217 and 218:
Funktionsnedsättning Ingen funktio
Page 219 and 220:
Några av informanterna berättar d
Page 221 and 222:
”Pendeltågen kanske kunde vara l
Page 223 and 224:
Upplevelse av fritiden Tid till fri
Page 225 and 226:
kulturaktiviteter de ville göra. D
Page 227 and 228:
Hur kan man öka möjligheten till
Page 229 and 230:
Svenska Handikappidrottsförbundet
Page 231 and 232:
från boendeort. I Ungdomsstyrelsen
Page 233 and 234:
Ledarens roll I Handikappförbunden
Page 235 and 236:
Avslutning I det här kapitlet har
Page 237 and 238:
Ungdomsstyrelsen (2009). Se mig - o
Page 239 and 240:
I normalitetens utmarker - unga mä
Page 241 and 242:
diagnos och/eller är bedömda att
Page 243 and 244:
”De säger att jag ska flytta hem
Page 245 and 246:
De kritiska utmanarna De kritiska u
Page 247 and 248:
sig ha de kunskaper som behövs så
Page 249 and 250:
”Alltså vi människor tolkar sak
Page 251 and 252:
Tabell 7.1 Sammanfattande matris ö
Page 253 and 254:
Referenser Allen, S. (1994). Race,
Page 255 and 256:
Goda exempel Inledning I Ungdomssty
Page 257 and 258:
Individuellt stöd Flera av de verk
Page 259 and 260:
Ungefär hälften, 21 av 41 deltaga
Page 261 and 262:
åde med och utan särskilt behov d
Page 263 and 264:
eller studera. Av dem hade 25 proce
Page 265 and 266:
KomAn - vägar ut i arbetslivet fö
Page 267 and 268:
med ungdomarna i Working together s
Page 269 and 270:
”Alla exempel är inte framgångs
Page 271 and 272:
Sesam Umeå kommun Utbildningsinsat
Page 273 and 274:
Verksamheter Ungdomsråd för unga
Page 275 and 276:
tag. Projektets syfte är att öka
Page 277 and 278:
Attitydskolans arbetssätt bygger p
Page 279 and 280:
etar med kunskapsförmedling och s
Page 281 and 282:
Fritid för alla Stockholms stad Sa
Page 283 and 284:
Våga mötas - om tillgänglighet S
Page 285 and 286:
att stärka levnadsvillkoren för u
Page 287 and 288:
Elektroniska källor www.attitydsko
Page 289 and 290:
287
Page 291 and 292:
Diskussion och utvecklingsområden
Page 293 and 294:
Tvärsektoriella politikområden I
Page 295 and 296:
Rapporten visar att tjejer med funk
Page 297 and 298:
En avgörande faktor för unga funk
Page 299 and 300:
nad på i vilken utsträckning olik
Page 301 and 302:
Utvecklingsområden Öka fokus på
Page 303 and 304:
Alla studie- och yrkesvägledare b
Page 305 and 306:
Förstärk ungas och föräldrars k
Page 307 and 308:
Förbättra den löpande statistike
Page 309 and 310:
Referenser Arbetsförmedlingen & F
Page 311 and 312:
Tematisk analys av villkoren för u
Page 313 and 314:
Svåra psykiska besvär Omfattar in
Page 315:
FOKUS12 Levnadsvillkor för unga me
show all

Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?